En av mina favoritbloggare (som lyckas mixa intressanta frågeställningar med humor & värme), Heidi, har senaste dagarna skrivit om flera intressanta ämnen -vad är en "tuff/stark" vallhund, miljökänslighet kontra träning, samt nu senast "Vad är en bra hund? Finns den perfekta hunden?" (inte bara vallhundsrelaterat utan över huvud taget). Det ledde mig vidare till en fråga som jag funderat på en del senaste tiden, nämligen vad vi väljer att visa upp av vår hund -och vår träning och varför.

Jag har, åtminstone i perioder beroende på tid & lust, filmat rätt mycket av mina hundar & min träning, och mycket av det har jag lagt ut på youtube. Dels för att jag tycker det är barnsligt roligt att se hundarna "utifrån", dels för att jag tycker det är väldigt kul att sätta musik till vallhundsfilmer (är väl ungdomsdrömmen om att spela in rockvideos som poppar upp i ny tappning!  Å, ni ska bara veta hur många låtar jag har "på lager" som väntar på rätt hund/rätt situation som illustration! Men hoppsan, det var ett annat ämne det!) och dels för att det är väldigt nyttigt att se utifrån vad som egentligen sker i träningen ("Ögat ser allt, blott icke sig självt") eftersom det är lätt att vi lägger oss till med saker som vi inte själva är medvetna om, dels kan kameran fånga upp saker som jag kanske inte såg ur den positionen jag befann mig och ffa så slipper jag lita till mitt eget högst subjektiva minne av träningspasset! 

Men det är ju skillnad på att använda videokameran för att utvärdera sin träning, och att lägga ut filmer publikt så att andra kan se dem. På samma sätt är det ju skillnad på att föra en egen, privat träningsdagbok och att skriva om träningen på sin blogg. Varför vi gör det ena kan ju ha helt andra syften än det andra!

Tänker återkomma till det här men börjar med att slänga ut några frågor & hoppas på lite synpunkter! Jag känner tex själv att jag skulle kunna skriva helt olika bloggar/göra olika val i vad jag tar upp/visar beroende på tex  1) tänkt läsargrupp 2) om jag ser mig som "privatperson" 3) om jag ser mig som instruktör 4) om jag ska saluföra mig själv 5) om jag ska saluföra en viss ideologi 6) om jag ska saluföra min hund på olika sätt. Utifrån vilket syfte min blogg/hemsida har och vilket ställningstagande jag gör, blir det ju olika svar på tex:

Varför publicera filmer eller träningsreferat på sin blogg/hemsida?

Vad väljer vi att skriva om/visa upp?

Vad väljer vi att inte skriva/visa upp? Metoder som krockar med vår image eller som kan feltolkas på nätet? Eller kanske tips som vi inte vill ge bort gratis?

I vilket skede i träning/tävling/utveckling visar vi hundarna? Varför?

Vad får du själv för intryck av personer du inte känner utifrån vad de skriver om sin träning?

Vad får du för intryck av hundar du inte känner utifrån hur de presenteras på bloggar/hemsidor?

Ökar det eller minskar det trovärdigheten att visa upp även det som är mindre perfekt? Bra eller dålig "reklam" anser du?

Vad vill du själv se andra visa upp av sina hundar/sin träning/sina metoder och varför?

Återkommer med mina egna funderingar i detta ämne! Har ett och annat att spåna på först!

Det blev träning i fårhuset idag för Flynn, Fog & Fonzie. Idag testade jag något nytt med Flynn, istället för att dela av ett par stycken av ungtackorna så körde jag på hela gruppen. Det gav  helt nya förutsättningar -en massa får över allt, många trånga lägen och ungtackorna är så roliga -kvicka, rörliga, flyttar sig för både hundar & folk och står inte still många sekunder inte! Jag tror det blev ett av Flynns absolut bästa träningspass hitills, det var som om en massa hade fallit på plats sen senaste gången jag var i fårhuset. Nu kunde jag flytta honom en meter hit och en meter dit på andra sidan av flocken, han låg stilla och väntade medan jag skapade luckor även när fåren stimmade och for och han kom snabbt in på "that´ll do!", rakt till mig och gick fint att antingen stoppa eller skicka vidare! Så roligt!!! Jag var också mycket nöjd med hur han mognade i jobbet att tränga sig förbi den kompakta massan av får som det blev när hela flocken trängde ihop sig i den smala ingången till fållan. I slutet var han som en liten kil, tryckte sig centimeter för centimeter förbi tackorna lugnt & hövligt tills han kom på andra sidan! Cool & klok hund jag har!

Fog fick liknande träningspass. Han älskar ju närarbete men kan ju lätt få för sig att man måste trycka på så fort man har delat eller så fort det blivit lite springigt eller tight. Nu fick han öva sig på att ha mycket mjuka, hövliga flanker hela tiden och ge fåren tid & utrymme. Det tar på Fog att göra sånt jobb! Inte pressen från fåren men däremot är det mycket tröttande att inte få slarva bara liiite med flankerna! Jag gillar verkligen att träna Fog, en hund som aldrig biter, aldrig rusar, aldrig stimmar, aldrig låser sig. Men man måste vara petnoga och fokusera hårt på hans attityd & rörelser särskilt i början av träningspasset, då kan han vara som en dröm att köra sen! Men om man inte får grepp om honom, tja, då gör han allt lite för mkt & lite för fort och då är det svårt att komma ikapp själv.

Fonzie fick valla för första gången på väldigt länge. Och han skötte sig fint! Körde honom på en liten grupp och han har av sig själv fina flanker & stopp och jag insåg att jag hade glömt bort en del av Fonzies styrkor -att man kan placera honom hur man vill, var man vill. Han fick hålla upp de springiga tackorna till mig i ett hörn och det gjorde han faktiskt bra (det är bland det mest avslöjande & svåra Fonz kan ombedas att göra). Fonz problem är att han överarbetar och rör sig för långt & för mkt men nu var han iallafall inte hjälplös eller passiv och efter ett tag skötte han sig bättre. När jag gick kurs för Serge sa han att Fonzie borde ha flera timmar av sånt jobb ("ta med en bok, eller prata i telefon under tiden och låt honom bara jobba tills han tröttnar") för att se om Fonzie så småningom skulle kunna börja känna av och hitta ett smartare sätt att hålla djuren. Får väl se om vi kan komma vidare, i slutet av 2010 började han ju faktiskt kunna ta tag i djuren efter delningarna på ett bra sätt så vem vet.

Fonzie ligger för övrigt på 8:e plats på kvallistan till årets FårforCup så kanske jag låter honom starta där i höst, beror lite på hur han går & vad jag känner för att tävla fram till dess. Kunde ju vara roligt!

Anneli tog in lilla Kate i lina en stund och så här såg det ut:

 Sen har jag klippt ihop lite av det som vi filmade i helgen, här är Rookie:

och lite på Race:

Flynn fick jag så lite filmat på, så honom får ni sukta efter till en annan gång haha!

Igår hade vi lyxen att kunna träna två timmar i ridhus, det var Meril som hade bokat ridhuset bredvid sin gård & det var hennes får vi tränade på. Förra gången blev det rätt starkt drag så vi hade hälften av fåren i fålla i ena hörnet. Den här gången löste vi det med att ha med en stor pressening som vi svepte runt fållan -voila, "syns inte, finns inte" -noll drag! Får är roliga varelser!

Jag hade bara Flynn med mig & Krille hade Race & Fog. Meril tränade Race brorsa Rookie och lite med Helga, och så var Kicki med och körde sina hundar Sweep & LLL ("Ellen"), den sistnämnda har vi bara hört om på nätet så det var roligt att se att hon fanns i verkliga livet haha! Alla hundarna gick riktigt fint och vi hade mkt roligt, precis så som träning ska vara.

Flynn har fortfarande bättre utgångar (det man nu kan kalla för utgång i ett ridhus) åt vänster än åt höger, han tänker & slår bättre åt vänter men jag tror det kommer att ge sig när vi får mera yta att öva på i vår. Högersidan var mkt bättre nu än förra gången jag var i ridhuset och han var öht väldigt cool, styrbar och fokuserad. Jag jobbade mest med korta utgångar, att han skulle flankera rätt i och ur balans och nu känns det som han börjar bli tämligen säker på away & come bye oavsett om han fick fösa, jobba i cirkeln eller var jag var placerad. Jobbet att ta ut fåren ur trånga hörn som jag kört i Annelis fårhus gjorde ett han betedde sig mkt tryggt och klokt nu i de trängre situationerna även i ridhuset. Jag gillar också att han verkligen är tydlig i sina rörelser -är det framåt så vill han verkligen gå rakt framåt, det blir inget halvglidande utan han vill greppa djuren och gå. Ser lovande ut även om han är ung och det känns som han kan behöva mer tid att mogna riktigt i huvudet. Tror Flynn är en hund som kommer vara riktigt fin när han är en 3-4 år och vi ska bara ta det lugnt & låta det komma i rätt takt på vägen dit. Men jag tror nog det blir tävlingsdebut i sommar om han fortsätter att utvecklas i den här takten!   Har nog varit mera het på gröten att komma ut snabbt med de tidigare hundarna jag haft men tänkte att jag ska kanske ha lite is i magen den här gången, fast jag vet att vips är det vår och då kommer det klia i fingrarna att testa! Vi får se, mkt kan hända på kort tid med en unghund, han kan hamna i värsta slyngel- och hormonåldern också och i så fall är det inte läge för debut!

Fog gick riktigt fint, har nog inte sett honom så avspänd, lyhörd & med så bra flanker på jag vet inte när, även efter att Krille kört delningar. Är han bara petnoga och håller på detta nu tror jag de kan få en rolig sässong! För Fog har nötandet i fårhuset varit det bästa han fått göra tror jag, även om han själv säkerligen skulle velat syssla med häftigare saker.

Race var mera taggad & såg också mkt finare ut denna gång. Utmaningen med Race har varit att få honom att tåla träning som går emot hans djurkänsla -dvs att flytta honom dit husse vill när husse vill även om Race känsla för balanspunkt säger något annat. Det har inte varit helt lätt men även här har träningen i fårhuset gjort att det problemet har börjat släppa så sakterliga. Jag tror att det är en bit i hans utveckling som vi bara måste ta oss igenom och när han väl blir helt bekväm med den biten också, kommer han vara en mycket lättstyrd & lyhörd hund där man verkligen kan få till ett finlir och utnyttja hans stora djurkänsla och fina rörelser till max. Begåvad är han utan tvekan men just nu -inte helt lättränad!

Ida har det bara varit svinkallt ute och jag & hundarna har bara gått långpromenader istället för att träna. Man behöver sånna dagar också.

Jag gav mig själv i nyårslöfte att jag skulle hålla mig borta (minst) 1 månad från alla hundforum. Inte skriva, inte läsa, inte ens ta upp de hemsidorna som innehöll ett forum oavsett om de också har annan info. Det enda undantaget jag satte från den avhållsamhetsdieten var Svaks (vallhundsklubbens) forum eftersom det är enda platsen att (ibland) få snabb information om vad som sker i klubben och framför allt vad som sker kring tävlingsarrangemangen mm. Men i övrigt -inte ett enda forum!

Jag måste säga att det varit en skön månad! För även om mycket är roligt & ibland även intressant & givande (jag tycker nog att underhållsvärdet ofta är högre än själva infovärdet, men att ha lite kul är ju inte heller att förakta och ibland delar folk med sig av guldkorn också!) så är det skrämmande ofta mycket skit och en dålig stämning på olika hundforum. Det är som om vi hundmänniskor inte kan låta bli att trycka ner varandra i skorna, påpeka allt som andra gör fel, ge folk dåligt samvete och förfasa oss över allt ifrån deras val av ras, uppfödare, vilka kurser de går/inte går, hur långa eller korta promenader hundarna får osv. Svarar man inte, kan man hängas för det, men om man svarar så får man inte vara för flitig -för då bevisar det att du lägger mer tid på forumet än på din egen hund! Hur man än vänder sig, kan någon sparka till en alltså! Är inte felet att vi tränar för lite eller har för låga meriter (eller tagit dem med för "lätt" hund!), är felet att vi stressar sönder våra hundar med för mkt aktivitet. Å ena sidan ska vi aktivera hundarna, å andra sidan är man elak om hunden får träna till sig sin mat... Eller så kör vi helt enkelt fel grenar, oavsett vilken gren vi kör... För att inte tala om att det tydligen finns bestämmelser på att hundar MÅSTE gå fint i koppel, hälsa utan att hoppa, inte ligga i möblerna, inte tigga vid bordet... trots att det bara drabbar hundägaren själv och knappast någon i andra änden av landet som aldrig kommer träffa hunden mer än via forumet... hm...

Något som också verkligen skapar trist stämning vid datorn, är när folk på forum eller bloggar raljerar över hur löjligt det är att andra hundägare inte vet/kan/förstår det de själva tycker är självklart. "Å, som om det vore något nytt, det har vi vetat sedan länge". Nej, hjulet ÄR redan uppfunnet, men konstigt nog behöver folk ibland trots detta en liten knuff för att komma igång med att använda det! Eller använda det på ett bättre sätt. Eller helt enkelt påminnas om att man kan ha ROLIGT när de använder sitt "hjul" vad detta "hjul" nu än vara må.

Det går naturligtvis att hävda att det är gammalt som gatan att man behöver bra timing i hundträningen (det var minst lika viktigt med rätt timing när vi ryckte i kopplen, som det är idag när vi klickar), att man alltid har lagt upp träningen i olika steg även om vi förr sällan kallade det för kriterier (man kan också påpeka att även på den gamla "goda" tiden skillde det sig mellan tränare hur bra -eller hur hopplösa- de var på att lägga upp träningen i dessa steg), och man kan definitivt hävda att det inte är något nytt att använda vare sig godis eller lek som belöningar i träningen (jag tror nog att lekt, det har människan gjort med sina hundar allt sedan vi började leva ihop med dem, och hade vi inte matat dem.. tja, vi hade inte haft så många hundar kvar då inte sannt!?). Men, trots att jag vet att varken bilen eller hjulet är något nytt, så kan jag bli bättre bilförare om jag är intresserad och vill lära mig mer! Samma sak som hundtränare! Den dagen jag själv tror att jag kan allt & provat allt, även om så grundläggande saker som just timing, kriterier och inte minst förstärkningskvalitet, den dagen ska ni skyndsamt tassa vidare till en annan instruktör som fortfarande är på hugget!    

Kan vi inte lite till mans försöka att bli bättre på att låta folk ha roligt med sina hundar & att slippa mötas av en nedlåtande attityd från andra hundägare/instruktörer/bloggare/forumskribenter? Trots att ägaren X inte vet allt, inte kan allt, trots att ägaren X kör en larvig gren och framför allt -trots att ägaren X fortfarande tror att det finns mer där ute att lära sig! Även om sånna simpla saker som timing, kriterier och inte minst -förstärkningskvalitet!

Avslutar med en klassiker:

"Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när han tror att han kan hjälpa andra. För att undervisa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera.

Vill jag ändå visa hur mycket jag kan, så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre i stället för att hjälpa henne. All äkta undervisning börjar med ödmjukhet inför den jag vill lära, och därför måste jag förstå, att detta med undervisning inte är att härska, utan att tjäna. Kan jag inte detta, så kan jag heller inte hjälpa någon."

Sören Kierkegaard

Ut & HA ROLIGT nu!

I senaste numret av tidningen Canis kan du läsa min artikel om lekutveckling! Att utveckla valpens/hundens leklust, föremålshantering etc är bland det absolut viktigaste (och roligaste!) du kan ägna dig åt om du vill få en hund som är lätt och rolig att träna med! Jag ser så många hundar som ägarna skulle få mycket roligare ihop med, ja bättre relation vågar jag faktiskt påstå, om de la mer tid på att utveckla leken ihop med sin hund.

Vill du få tips & idéer om både belöningsutveckling OCH kontroll, ska du spana in min nya kurs "Fart & behärskning! Belöningsutveckling & självkontroll!" som är planerad till april & maj.

Tills dess: ha roligt ihop med din hund när ni leker!