Nyligen avslutades detta års två klickertränarkurser, men redan nu är planeringen igång inför nästa års kurser.

Under året har vi satt oss in i klickerträningen både i teori och praktik. Eleverna har fått shejpa både varandra och sina hundar. Vi har jobbat med flera olika inlärningstekniker, shejping, targeting, testat olika varianter av belöningshantering och belöningsplacering, jobbat med att få fram frivilliga beteenden, få dem på flytnivå, sätta dem under stimuluskontroll och så småningom kedja ihop dem via baklängeskedjning. Eleverna har fått lära sig att skapa kriterieplaner, att bli duktiga på att organisera sin träningspass, hur man jobbar i team och coachar varandra i träningen mm. Vi har peppat, pratat och inte minst skrattat kopiöst mycket under året!

Så här galet kul kan det vara undér en shejpingövning!

Klickertränarkursen löper från mars till oktober och är en fantastiskt rolig utbildning att hålla som instruktör då man får chansen att följa ekipagens utveckling under lång tid! Det är alltid lite sorgligt när kursen avslutas, man är både stolt över att se elevernas framgångar under året, men det känns också tråkigt att skiljas från dem. Som tur är kommer jag att återse flera av dem under 2012, dels på den fortsättningskurs som kommer att läggas ut, dels på en del andra kurser!

Bilder brukar säga mer än ord, så jag har plockat ut lite blandade foton från de senaste årens tränarutbildningar. Håll till godo!

Det kan handla om lydnads- och bruksmoment...

...olika grundfärdigheter...

...trixträning...

...att kunna använda olika slags targets...

... hur man får fram självbehärskning & kontroll bland annat via omvänt lockande mm...

...eller utvecklar effektiva förstärkare...

...hur man kan träna in ett freestyletrick...

...eller något helt annat...

...kort sagt, vi har KUL ihop med våra hundar!

Nu går det att anmäla sig till nästa års klickertränarutbildningar, det gör du via www.canis.se/sormland .

För några veckor sedan fick jag en idé -vore det inte dags att prova på en ny gren!? Lömskt övertygade jag successivt min elev & träningskompis Ann-Sofie att jodå, det vore en jätterolig och jättebra idé att åka och starta i heelwork to music. Eftersom vi bägge två hade så få andra grenar vi tränar & så mycket ledig tid menar jag! ;-) Vet inte hur det gick till men vips var vi anmälda. Och skulle jag ändå tävla kunde jag väl tävla med både Flynn & Fonzie. För att liksom verkligen se till att inte få för lite att stressa över haha!

Vad är då heelwork to music? Tja, jag hade noll koll innan tävlingen, nu har jag liiite mera koll i alla fall. HtM är from i år en officiell gren, en egen variant inom freestylen. I HtM finns det 10 fasta positioner och programet ska vara uppbyggt kring en eller flera av dessa positioner. Det kan vara som ett vanligt fritt följ, eller fritt följ på höger sida, eller som ett omvänt fritt följ på vänster eller höger sida, eller att hunden går mellan dina ben etc. Minst 75% av ett HtM-program ska bestå av dessa positioner, har du för mkt annat tappar du poäng. Hunden får heller aldrig i HtM vara längre än 2 meter ifrån dig, dvs du kan inte ha ngt distansarbete där (som däremot premieras i vanlig freestyle). Positionerna ska vara stabila & parallella.

I klass I i HtM står det att "programmet kan vara uppbyggt kring få HtM-positioner (ca 1-3) och enkla övergångar mellan dessa. Samarbetet ska vara gott men behöver inte vara felfritt för att belönas med uppflyttningspoäng. Programmets planering och kvalité kan vara enkel liksom tolkningen av musiken. Det ställs inga stora krav på uppfinningsrikedom."

Ett program i klass I ska vara minst 45 sekunder och max 2,5 minut långt.

För att bli uppklassad behöver man få en snittpoäng om minst 75% i samtliga tre bedömningskategorier (minst betyg 7,5 i snitt av domarna i var och en av de tre kategorierna). Maxbetyg är 10 och maxpoäng alltså 30. Det är 2-4 (!) domare i freestyle/HtM.

Vad tittar domarna på då? Tja, det finns tre bedömningskategorier:

Utförande -hur programmet utfördes på tävlingsdagen. Här ingår samarbete mellan förare & hund, hur programmet flyter, bedömning av signaler, helhetsintryck etc.

Programmets planering & kvalitet -den tekniska kvaliteten på utförande, koreografins utformning, hur programet planerats & genomförts efter ekipagets förutsättningar. Kvalitén på HtM-positionerna, utnyttjande av ringen etc.

Tolkning av musik -hur passar programmet till musiken och hur passar programmet och musiken till ekipaget? Passar det hundens tempo/rörelser/utstrålning?

Ann-Sofie har beskrivit dagen så på pricken i sin blogg så jag tänker inte skriva så mkt om det som var runt omkring, utan istället skriva vad Fonzie & Flynn fick för bedömning:

Fonzie var först ut av mina två hundar, vi hade ett till hälften improviserat programm till Lars Demians låt "Isabell" (vald för att jag älskar Lars Demians musik & för att den passar så bra till Fonz rörelser tycker jag och man blir glad av den!). Jag tappade bort mig så det blev inte helt som jag hade tänkt köra programmet, det jag dessutom inte tänkte på var att Fonzie har svårt att få bra grepp på hala underlag, det syns på filmen och han tappar då tempo & position och det var dumt av mig att inte improvisera fram ngt annat när han började halka! Men man lär sig av att testa! (Vad man inte ser på filmen är publiken som sitter dels till höger & dels i förgrunden.)

Så här såg Fonz program ut:

 Vi fick följande bedömning  (de två domarnas betyg först var och en för sig & sedan snittet):

Utförande: 7,8 - 9,3 = 8,55

Programmets planering & kvalitet: 7,7 - 9,3 = 8,50

Tolkning av musiken: 7,6 - 8,7 = 8,15

Summa = 25,20 och uppflyttning till nästa klass! (Placering 5:a)

Domarna skrev:

"Snygga positioner! Hunden kommer något ur takt vid tempoökningen -kan dock ha med underlaget att göra. Hade velat ha samma program & musik men utan texten då jag inte ser sambandet. Dock helt klart godkänt i klass 1 !! Strålande jobb!"

"Fina positioner som ni utför väl. Dock tappades positionerna ibland när tempot ökade. Ni hade ett fint samarbete & flyt samt rätt aktivitetsnivå. Du tar tillvara på låtens ändringar men jag skulle önska lite mer att tolka. Snyggt jobbat!"

Flynn startade bara två hundar efter Fonzie så det blev snabba ryck att skifta! Nu blev det klassikern "Min ponny" och jag hade lånat ridhjälm o hittat ett par vita handskar :-) Jag förberedde min unga hund så dåligt så tappet i början är helt mitt fel, sen såg jag att han inte läste min bensignal för slalomen så jag la till lite (fult utförda) handtecken. Så här såg det ut:

Duktiga lilla Flynn som aldrig gjort något liknande eller presterat i en sådan miljö tidigare! Domarna gillade oss och vi fick:

Utförande: 8- 8 = 8,00

Programmets planering & kvalitet: 7,9 - 8,7 = 8,30

Tolkning av musiken: 7,6 - 9,4 = 8,50

Summa = 24,80 och uppflyttning till nästa klass! (Placering 6:a)

Domarna skrev:

"Sånt här blir jag tårögd av! Supersött i helhet! Jobba på positionsbyten för att få bort handhjälperna. Positionerna är mycket trevliga och självständiga."

"En bra programidé! Snygga positioner, de utförs mycket väl! Tappar en del i vissa positioner men inget som stör helheten. Ett glatt ekipage med fint samarbete!"

(Den sista kommentaren är prick Team Flynn, ni minns väl den här bilden:)

 Man ska inte ta allt på så stort allvar, bara gå ut & ha kul & varför inte testa något nytt på köpet!? Våga vara barnslig :-)

Jag och Krille har tagit en mini-semester och åkt fem dagar till Gotland där vi hälsat på min bror och hans fru men också passat på att tävla vallning! Gotlands VK arrangerade VP, IK I och IK II lördag och söndag på fantastiskt vackra Nobell lammgård som hade otroligt fina djur. Det var verkligen en fröjd för ögat att i strålande höstsol se så vackra pälstackor i alla nyanser. Det var gott om utrymme där banan byggts upp, mkt bra djur som hundarna var tvungna att behandla väl men också verkligen styra upp för att det skulle bli bra, rätt starkt drag dag ett (och ett klokt snabbt ombygge av IK I banan när det visade sig vara för galet svårt) kort sagt en bra tävling! Delningarna var över lag det knepigaste + det bitvis starka draget då.

Dag 1 inleddes med VP och där startade en mkt nervös Krille (han har någon slags VP-noja) och Race. Det gick finfint även om husse inte riktigt var med i matchen som han annars brukar vara, Race skötte sig mkt bra och de fick ihop 71p och Race kan alltså numera titulera sig gk vallh pr Kronvallaren Race! Omdömmet blev "Koncentrerad och snabb" och det beskriver Race rätt bra kan man väl säga. Det är många som tycker om honom när de sett honom på banorna nu i sommar och jag tror ffa att han nästa år kan bli en riktigt bra hund. Även Race bror Radix startade på VP och blev godkänd med en mkt fin runda! Nu är om jag minns rätt fyra stycken i Race kull godkända och fem stycken har tävlat IK I med fina resultat. Lovande hundar!

I IK I gjorde Race & Krille en bra runda, de satte alla momenten, plockade 67p och placerade sig som 9:a och tog därmed sina första unghundscupspoäng ;-) Duktig Räserfräs! Det som strulade för dem var framdrivningen, där tappade de massor av poäng och hämtet blev allt som allt bara 29p så det var en snygg upphämtning de gjorde efter den inledningen!

För mig & Flynn var det inte någon bra dag, vi var inte på samma planet och gjorde ett bottennapp med poängen slut i fösningen efter ett hämt som vi inte var två om. Så kan det gå i vallningen med en ung hund! För mig var det klart en besvikelse först men samtidigt en mkt nyttig påminnelse om att det är en grön unghund jag har och inte en gammal veteran. Och kanske allra nyttigast -att påminnas om att de enda som inte ibland får dåliga rundor, är de som är för fega för att tävla!

I IK II gick Fog riktigt fint, jobbade självständigt men var ändå lyhörd för sin husse och de plockade 71p och jag tror att de blev placerade kanske som 9:a på det racet. Bra dag för Krille med sina hundar!

Dag två var jag och Flynn mer samspelta, han var fortfarande inte sig själv i hämtet så slutet av utgången och upptaget var det mera ben än hjärna, men sen var han fokuserad och styrbar resten av rundan, visade kalasfin attityd i fösningen och bra känsla och samarbete i närmomenten, hade hans matte varit lite mera skärpt kunde vi plockat mer poäng idag över huvud taget men vi fick till 78p iallafall och det gav oss en 11:e placering tror jag.

Krille och Race satte åter igen alla momenten i IK I och fick dag två ihop 75p, hans bästa hitills! De kom 12:a med det resultatet tror jag. Finfin attityd hos Race, mkt vilja men lyhörd och styrbar -Krille kommer ha en kalasfin hund i honom nästa år.

Fog gjorde ett till riktigt bra race i IK II, Krille kunde styrt bättre och varit mera på hugget som förare men de knep 72p och placerade sig nog runt plats 9:e även denna dag om jag minns rätt. Två finfina insatser av Fog, riktigt roligt att se honom!

Nu har vi beslutat att anmäla Race & Flynn till IK I i Lekeberga, det är många anmälda så vi får se om vi blir bortlottade eller kommer med. Det blir i så fall årets sista vallhundstävling. Beroende på hur vintern blir, får vi sen se hur mycket träning det blir eller om vi ska ta lite vintervila och ställa av dem helt från vallningen en period. Det visar sig. Vi har hur som helst fått mycket erfarenheter och mycket bra utvärdering av unghundsträningen nu efter deras första tävlingsässong. Ska bli mycket roligt att vidareutveckla dem till våren när allt drar igång ordentligt igen!

Vilken kategori tillhör du som hundtränare / tävlingsmänniska -den som satsar helt och fullt på en gren, eller den som inte kan låta bli att testa på lite här och lite där av det dignande smörgåsbordet som kallas "hundsporter"? Har du en enda gren du kör, eller en huvudgren och någon bisyssla, eller kanske flera grenar som du kör parallellt?

Jag har i perioder växlat mellan att köra (nästan) bara en gren, eller bara två grenar, till att parallellt tävla i 4-5 olika grenar under samma år. Hundarna har också varit olika mkt inriktade på en eller flera grenar. Ett par av mina tidigare hundar har varit riktiga allrounders; Tweed tävlades i vallning, agility, lydnad & spår och Birka i lydnad, agility, sök, spår och utställning.

 Tweed -allroundern.

Arvid däremot var som tävlingshund till 99% enbart vallhund. Faktum är att hade inte Tweed dött så ung som han gjorde, hade nog Arvid aldrig lärt sig något annat än vallning. Nu blev jag ju tvungen att träna en del annat med Arvid eftersom jag gick klickertränarutbildningen när Tweed dog, och det ledde så småningom till att Arvid faktiskt fick göra en start i lydnad också (med 1:a pris och 2:a placering) men annars har han varit enbart vallhund och det ända ut i tåspetsarna kan man väl säga. (Som pensionär älskar Arvid dock att spåra & att träna lydnad & trix och jag kan se att han kunde haft fina karriärer även inom annat än vallningen om jag hade satsat på det. Det kan jag i efterhand ibland ångra. Å andra sidan, den hunden har lärt mig massor i vallningen, så jag kan inte klaga på mitt val att bara tävla vallning med honom heller.)

 Arvid -specialisten!

Jag har också själv upplevt att intresset för de olika grenarna gått upp och ner under åren, tex sålde jag (när Tweed dog) av de agilityhinder jag då hade och la ner tanken på den sporten helt. Tills Fonzie kom in mitt liv... då blev det åter igen kul att köra agility och vips stod en ny hinderbana på träningsplanen! Så kan det gå! Lydnaden föll i glömska under några år men där kände jag nu med Flynns debuttävling att å, jag har glömt bort hur kul det är att tävla lydnad (och hur mkt smidigare de tävlingarna är än agilityns jäääkla vääääääntan!). Vallningen är den enda gren som från att jag klev in i fårhagen första gången så var jag fast. Något mer spännande kan man helt enkelt inte syssla med!

Nu har jag min unga "SuperFlynn" och jag står åter igen och velar... det här året tyckte jag att vi kunde testa på lite vad som föll oss in, han är ju så ung och jag hade inte satt några specifika mål alls för vad vi skulle prestera. Jag hittade några nya grenar som jag blev nyfiken på och en del tävlingsdebuter valde jag utifrån att det var nära och jag råkade vara ledig. Inte någon seriösare satsning! Det har hur som helst lett till att han under sommaren debuterat både i spår, agility, vallning & lydnad och KANSKE kommer vi starta i HTM (heelwork to music) nu i höst. Det har varit galet roligt att ha en hund igen som säger "ja!" till allt jag föreslår och där det känns att det bara är min fokus & satsning som är avgörande för hur bra han ska bli. När Tweed gick bort (och Birka var pensionerad) saknade jag verkligen vissa dagar att ha en allrounder, en hund som man kunde haka på med, oavsett vad folk skulle träna/tävla i. Dessutom har jag alltid varit svag för de där ekipagen som lyckas i många grenar, det impar på sätt och vis mer på mig än stor framgång i bara en gren. MEN man ska ju hinna med och få till allt också! Helst utan att man som förare rusar huvudstupa in i den berömda väggen för då är vips ingen hundträning rolig alls... Har varit där också.

                                      Flynn -både specialbegåvad & allround ;-)

Så nu velar jag om hur jag ska tänka nästa år vad gäller Flynns tävlande. FÖRNUFTET säger att jag borde satsa enbart på vallningen, dels för att det är vad jag gillar mest, dels för att jag har en del mål där som jag verkligen vill nå (och som kommer kräva mkt tid), dels för att Flynn också är den oavgjort mest begåvade vallhund jag haft och jag tycker det vore illa att inte ta tillvara hans begåvning fullt ut. Men... det finns ju så många roliga grenar! Och att ha ROLIGT, ska alltid vara prio ett för Team Flynn. Suck, just nu önskar jag att jag hade en mer enkelspårig hjärna som absolut inte var nyfiken på en massa andra bitar av hundvärlden SAMTIDIGT som dess ägarinna absolut vill ta sig till toppen i sin favoritgren. Lös den ekvationen utan magsår, den som kan!