Det är inte ovanligt att höra om hundägaren som blivit nyfiken på klickerträning, skaffat sig en klicker, klickat in hunden (klick-godis, klick-godis, klick-godis etc) och så ska det första riktiga träningspasset ske. Spänd förväntan råder, inte minst om hundägaren tittat på YouTube och sett alla fantastiska saker som redan pyttesmå valpar erbjuder. Vad ska då inte den egna hunden komma på att erbjuda för spännande beteende!? Ägaren sitter som på nålar, med klickern i högsta hugg, stirrandes på hunden som... sitter still och glor tillbaka. Ägaren väntar... och väntar... och väntar... och... men nej, ingenting händer.

"Han bara satt still, han erbjöd INGENTING! Jag tror inte min hund passar för klickerträning."

Vad ser du -en passiv hund, eller en massa beteenden?

Det pratas mycket om att timing är det som tar längst tid att träna upp för den som är nybörjare på klickerträning. Men jag blir genom åren allt mer övertygad om att det är inte timingen som är det största problemet när folk inte lyckas komma igång med träningen, utan vad nybörjaren många gånger behöver är att lära sig SE vad hunden faktiskt gör!

Ett vanligt nybörjarfel är att föraren förväntar sig beteenden, medan en duktig tränare istället är mkt skicklig på att observera beteenden. Egentligen är det lite olyckligt att vi pratar så mycket om att "hunden erbjuder beteenden" då själva uttrycket lätt förmedlar en känsla av att ansvaret för träningen ligger hos hunden (det blir hundens ansvar att vara aktiv och erbjuda oss ett smörgåsbord av beteenden som vi sedan bara kan välja och vraka av!). I mitt tycke borde det pratas mer om att det är tränarens ansvar att vara duktig på att observera beteenden. Blir vi duktiga på att observera och förstärka alla de små beteenden som finns att se även hos en mycket stilla hund, kan vi successivt få den "kreativa" och "erbjudande" hunden som litteraturen talar om. Men ansvaret för att få fram den kreativiteten ligger hos tränaren, inte hunden!

Låt oss först fastslå att alla hundar visar upp en rad olika beteenden. Det går därför inte att påstå att en viss hund inte skulle lämpa sig för klickerträning för att den inte kan erbjuda beteenden. Den enda hund som inte kan erbjuda beteenden, är en död hund, och en död hund kan vi inte träna, inte med några metoder! Alla levande hundar har en massa beteenden som vi bara behöver observera och förstärka för att träningen ska vara igång.

  
Försök inte vinna blinkleken mot en border collie!

Hur ska man då lära sig att se? Hur blir man duktigare på att observera beteenden? Ett tips som jag brukar ge mina elever är att de under en veckas tid istället för att träna hunden, försöker lägga så mycket tid de kan på att bara observera den. Här gäller det med en del hundar att tänka som om man hade studerat ett vilt djur, dvs hunden ska inte känna sig iaktagen. Sitter eller står jag framför min hund och vrålstirrar på den, är det mycket möjligt att hunden inte kommer att visa upp så stor beteenderepertoar. Många hundar är uthålligare än vi människor är vad gäller att vara stilla länge och bara glo tillbaka. (Tävla inte mot en border collie i blinkleken, du kommer garanterat att förlora!) Tricket är istället att låtsas vara upptagen med något annat så hunden inte känner sig iaktagen, allt medan du i ögonvrån registrerar allt som hunden gör. Vilka beteenden ser du? Notera inte bara stora rörelser utan även små sådana, som ansiktsmimik, tassrörelser, kroppshållning, öron och ögon. Vilka föremål interagerar hunden med och hur? Vad gör den när den är i köket, när du lagar mat, när du läser tidningen (låtsas läsa!), när du sitter vid datorn och läser min blogg? Vad gör hunden när den är ute på tomten, på promenaderna, när den är tillsammans med en annan hund osv?

Vad gör din hund när han inte känner sig iaktagen?

Studerar du din hund ingående, kommer du både att upptäcka vilken otrolig mängd beteenden som redan finns tillgängliga -och än bättre, du kommer att veta i vilka situationer specifika beteenden har hög sannolikhet att dyka upp, så när du sedan vill börja träna din hund så kommer du kunna vara redo att markera (klicka) och förstärka de beteenden du vill ha när de sker! En långt bättre start på träningen än att sitta still, stirra på hunden och förvänta sig att den ska "erbjuda beteenden".

Så, för att komma igång med din hund -förvänta dig mindre, observera mer!

I morse vaknade jag med migrän, frossa och värk i lederna. Ovanpå det hade jag haft en mardröm om en nära anhörigs begravning. Kort sagt, det var inte en bra start på dagen. Tyvärr höll migränen och ledvärken i sig så det fick bli en oplanerad och ofrivillig vilodag för mig och hundarna. Det fick mig att tänka på alla de gånger jag, antingen på olika hundforum eller IRL, fått frågan "Vad gör dina hundar om du är sjuk?" eller ibland formulerat som "Hur klarar sig dina hundar sig om du är sjuk?".

Med risk för att förstöra någons illusioner om border collien som den ständigt aktiva arbetsnarkomanen, måste jag svara "De gör ingenting." respektive "Jo, tack, de klarar sig finfint." Är jag sjuk, ligger mina hundar och sover. Visst, de äter, släpps ut för att kissa och strosa runt lite på tomten, och unghundarna kanske leker lite med varandra, men annars ligger de still och sover. Hela dagen. Ibland bredvid mig i sängen eller soffan, men oftast på sina egna liggplatser. Frivilligt och utan att komma och tjata om aktivitet. Utan att riva ner huset eller plocka fram felriktade vallbeteenden.

Inte ens Full Fart Fonzie tror på full aktivitet 24-7...  

Jag tror att många har en överdriven syn på hur en hund måste aktiveras, ffa när man tror att hunden måste ha samma mängd motion och arbete varje dag (och i värsta fall på exakt samma tider). Det leder i bästa fall till att hunden får bra kondition, bra muskler och får arbeta mkt med sin hjärna (dock med risken att den kan komma att kräva allt mer med tiden), men i sämsta fall leder det till att hunden inte klarar av att koppla av de dagar som något oförutsett inträffar och du vips måste frångå dina rutiner och din aktivitetsmängd.

Jag lägger ner mkt tid på hundarna och vet att jag trots detta själv har lätt att förfalla till "Åh, idag fick ni inte göra så mkt, stackars er!", men en sak jag varit noga med är att aldrig skapa så fasta rutiner att hundarna skulle bli stökiga om jag måste frångå dem. Mina hundar har därför inga fasta tider för mat, promenader, träning eller något annat. Det gör, är jag övertygad om, det mycket lättare för dem att koppla av de dagar jag råkar bli sjuk eller något annat inträffar som gör att de får en vilodag. Eller flera -om matte skulle ha oturen att bli långvarigt sjuk. De är som sagt tämligen aktiva hundar, men de går inte i spinn om jag fått influensa och ligger i sängen en vecka.

Flynn & Race -nu är de större men kan fortfarande gärna vila "rumpa mot rumpa" när inget roligt erbjuds.

Förmågan att koppla av är mkt viktig hos en arbets- eller tävlingshund. Utan den kommer hunden snabbt att köra slut på sig. Det är i vilan som både kroppen och hjärnan får en chans att återhämta sig för att på bästa sätt kunna tillgodogöra sig träningen. Det är dock lätt hänt som hundägare (många av oss slåss ju ständigt med det dåliga samvetet att hinna med allt vi vill göra eller allt vi känner att vi borde) att i bästa välmening råka vänja hunden vid ett allt mer uppskruvat tempo och en överdriven aktivitetsförväntan. Svarar vi alltid på hundens inviter, förstärks snabbt tjatiga beteenden som då kommer att öka och det i sin tur kanske får oss att automatiskt tänka att hunden är uttråkad/understimulerad och så ger vi den än mer aktivitet -och vips är ekorrhjulet igång... Hundar ska självklart få sina behov tillgodosedda, men vi ska akta oss så vi inte gör dem en björntjänst och i bästa välmening gör dem till uppskruvade, ständigt aktivitetssökande varelser där hunden till slut mår dåligt trots alla våra goda intentioner.

Arvid & Husse, filosoferar gärna ihop på sofflocket.

Faktum är att jag själv blir mycket mer stressad, rastlös och tjatig av inaktivitet än någon av mina arbetsavlade border collies blir! När jag beklagade mig om att vintern kommit så tidigt och satt effektiva käppar i hjulet för vallträningen, påminde några av mina vallhundsvänner lite fint att träning var nog bra, men vintervila var nog minst lika behövligt för hundarna -och för mig. Så, även om jag tycker det är jättetrist att jag bara orkat ligga på soffan idag, så kanske jag ska försöka se dessa ofivilliga vilodagar som en nyttig påminnelse om att alla behöver vila ibland -även hundägare.

Fog tycker att det är mycket trevligt om Husse sträcker ut sig i kökssoffan.

Att träna två (eller flera) hundar samtidigt, det är vad dagens blogg ska handla om. Passar väl bra i juletider när alla ska vara så stressade och försöker pressa in så mkt (onödigt) som möjligt på kortast möjliga tid!   Skämt å sido, tränar man två hundar samtidigt kan man på egen hand arrangera en massa bra störning, något som är toppen för mig som så ofta tränar ensam, särskilt nu när vintervädret gör att många träningspass får förläggas inomhus.

Idag testade jag att träna Flynn & Race samtidigt. Målet var att Flynn skulle kunna sitta still eller ligga still under tiden jag tränade med Race, oavsett om jag belönade Race, kastade godisar till honom på backen precis bredvid Flynn etc. Mitt mål för Flynn var att det skulle vara ett aktivt väntande med bibehållen position och muskeltonus. Dvs han skulle sitta som ett framtida "sitt i grupp" respektive ligga utan att skifta position (inte slappna av och lägga sig på skinkan). Att koppla av medan jag tränar en annan hund, är självklart jättefint om Flynn också kan, men till det tänker jag jobba vidare med burlekarna (vänta avslappnad i valfri position i en öppen bur). Här ville jag mer åt träning inför gruppmomenten i tävlingslydnaden.

För att göra det lättare för Flynn och inte börja för svårt, valde jag att inte använda en klicker utan Race fick direktbelöningar (däremot använde jag min rösten en hel del). Jag valde också nu i början bort att lekbelöna för jag ansåg det lite för svårt som start på träningen. Flynn fick i början erbjuda frivilliga sitt kvar respektive ligg kvar men senare under passet fick han sitta & ligga på kommando för att göra det mer likt de framtida tävlingsmomenten. Oavsett om han erbjöd stadgepositionen frivilligt eller om jag gett honom kommando för att sitta eller ligga, avbröt jag alla sittanden & ligganden med min fri-signal. På så sätt kunde jag antingen slumpmässigt (eller när jag utmanat med något extra svårt) gå tillbaka och belöna i position men sedan direkt fortsätta träningen utan att börja på ny kula så att säga. Jag varierade också hur långa pass han satt eller låg innan jag avslutade dem med fri-signalen.

Så här stegrade jag träningen: först fick Flynn sitta frivilligt och så kastade jag bara godisar till Race (bort från Flynn) och stod så nära att jag kunde bara ta ett steg för att nå att belöna Flynn i position. När det fungerade bra gick jag vidare till att verkligen träna Race (mer upphetsande för Flynn än att se Race ta sina godisar!), först lugna saker som frivilligt sitt, ligg, senare mer aktiva beteenden som nosduttar, trä huvudet genom halsbandet etc. Jag utmanade också mer med vart jag kastade belöningarna. När det gick fint i både sitt & ligg jobbade jag med att låta Race kallas in förbi Flynn, hämta godisar kastade precis bredvid honom, eller så satte jag upp Flynn & Race precis bredvid varandra och kallade in Race. Korta avstånd blir det ju eftersom vi var inomhus men bra att utgå ifrån!

Jag gick vidare till att öva klossen med Race (klossen är mkt frestande) med ingångar & vändningar och snurrar. Bröt Flynn positionen någon gång, avbröt jag bara, gick tillbaka dit han varit och antingen väntade ut honom (om han brutit en frivillig stadgeposition) tills han intog samma position igen, eller om jag lämnat honom med ett kommando: återvände till samma plats, gav nytt kommando, och återtog träningen. Han behärskade sig mycket fint så jag låg på en tämligen låg felprocent vilket som första pass känns bra.

Som svåraste övning idag gav jag Flynn kommando att sitta kvar och så tränade jag cirkelarbete (i lugnt tempo dock!) med Race runt Flynn. Samma sak i liggande också. MYCKET nöjd med hur bra det fungerade!

Jag tänker mig att "examen" på detta inomhus kan vara att Flynn sitter & ligger still dels under längre stunder än de respektive momenten utförs, dels klarar av att behärska sig under tiden jag tränar hans favoritmoment med Race (tror ffa apportering kommer vara en svår utmaning!) och lekbelönar Race riktigt ordentligt. Det blir en utmaning att sikta mot under vinterns inomhusträning!

Lägger ut en fortsättning på gårdagens tema om hantering, denna gång får ni en film som förhoppningsvis kan ge lite idéer till hur man kan träna stegvis inför kloklippningen.

Kloklippning är någon som många sliter med hela hundens liv, men investerar man i lite tid & träning från början kan man slippa allt krångel. Självklart går det att träna om så att även en vuxen hund gillar eller åtminstone accepterar kloklippningen frivilligt, men räkna då med längre tidsåtgång på varje steg.

På Flynn så har jag dels lärt honom att när klotången syns, får han något gott. Dvs skapat en positiv laddning till klotången innan vi övat med den. Jag tycker gärna man kan göra klotången till en target och låta hunden dutta nosen mot den eller liknande, att aktivt utföra något tycker jag gett bättre effekt än bara "se klotång & få godis". Det är inte svårt att senare lära hunden att nu ändrar vi spelreglerna till att vara still och inte sticka fram nosen mot tången.

I dagsläget fungerar min klotång som en signal för Flynn att sätta sig ned och sitta still. Hela inlärningen av kloklippningen byggde jag på att jag gick bara vidare om han frivilligt satt still, rörde han sig avbröt jag (och han gick miste om chansen till en belöning) och stegvis gjorde jag allt mer innan belöningen kom men aldrig så mkt att han blev orolig. Jag har också haft som kriterie att tassarna måste vara stilla, skulle han ryckt i en tass som jag hållit i har jag sett det som ett tecken på att jag gått för fort fram.

På filmen ger jag honom för tydlighetens skull belöningar efter varje liten del & efter varje klo. I verkligheten kan jag idag klippa alla han sklor i ett svep men vem har så bråttom att man inte kan fortsätta att då och då belöna för enstaka klor!? Jag låter gärna kloklippningen bli en mysstund som avslutas med att vi sitter och gosar ihop.

Så här kan några av stegen i träningen se ut (kan delas upp mkt mer självklart men jag tror det ger en idé iallafall):

Tyckte det var dags att lyfta fram ett av de viktigare områdena inom hundträningen -hanteringsträning. Mycket av det vi lär våra hundar gör vi för vårt ega höga nöjes skull, men hanteringsträning handlar däremot om att se till att hunden kommer att må bra när vi utför den friskvård, de kontroller, behandlingar och undersökningar som hunden genom sitt liv kommer att behöva genomgå. Jag önskar att fler vanliga hundägare, men också fler av de inbitna träningsentusiasterna, som kan slarva minst lika mkt med detta tyvärr, såg till att lägga en del av sin träningstid på att lära hunden uppskatta hantering. Det finns så mkt att vinna med en hund som är avslappnad och trivs när vi måste hantera den på olika sätt!

Hantering kan vara roligt! Lägger vi upp träningen i små steg och ökar svårigheterna gradvis går det så småningom att få en hund att uppskatta även tuffare hantering. Fundera igenom vad du tror att din hund kan komma att utsättas för vid olika undersökningar eller behandlingar och lägg sedan upp en träningsplan utifrån detta. Ett bra slutmål är att hunden ska kunna bli hanterad över hela kroppen, både av ägaren & av främmande personer. Utifrån detta kan vi sedan sätta upp delmål för träningen i stil med:

-Ta på huvudet, ta på öronen, titta i öronen, rengöra öronen, ta kring ögonen, ge ögondroppar.
-Titta i munnen, känna på tänderna, skrapa/borsta tänderna, titta i svalget, ge tabletter.
-Ta i pälsen, borsta, kamma, klippa. Vänja sig vid klippmaskin.
-Ta i tassarna, känna på och mellan tårna, ta i trampdynorna, känna på klorna, klippa klor.
-Bada, schamponera, torka med handduk, torka med hårfön.

Ungefär så långt brukar tipsen sträcka sig i de flesta hundböcker. Jag skulle vilja lägga till några fler punkter som om ni övat på dem definitivt kommer att underlätta framtida besök hos veterinär och liknande:

-Träning på bord: kunna stå, sitta & ligga still på bord. Kunna vändas manuellt från en sida till en annan liggande.
-Tåla påträngande kroppsspråk: kunna sitta still mellan ägarens ben, stå still när ägaren står grensle över hunden, tåla att främmande böjer sig ner/lutar sig över hunden i stående, sittande och liggande.
-Mer djupgående hantering: kunna stryka över och känna igenom hela kroppen med fingrarna, massera, kunna böja och sträcka benen, öva stretchrörelser.
-Hållas fast: kunna ta tag i halsbandet, hålla fast kring nosen, hålla stilla huvudet, hålla stilla ett visst ben, hållas fast i olika ställningar i stående, sittande & liggande. Vänjas vid munkorg.
-Kunna lyftas & bäras. (Inte minst viktigt för större hundar!)

Hur hanteringsträning kan se ut i praktiken kan du se på filmen nedan. Jag filmade olika steg för att lära Flynn att få tänderna borstade (hade jag inte gjort tidigare, fy skäms!), att hålla munnen & tungan stilla när jag öppnar hans mun, att tåla att jag undersöker ögonen & öronen.

Mer tips och fler tankar kring hantering hittar du i min artikel "Hantering -ett nödvändigt ont eller något ganska trevligt?" som du kan läsa på artikelsidan!