Igår fyllde Flynn 3 år. Det käns helt otroligt att tiden gått så fort! Sumerar man vad man hunnit uppleva ihop med sin hund under tre års tid så blir det en hel del, både skratt och tårar, vardag och tävling, utveckling och funderingar. Först tänkte jag igenom saker vi uppnått och saker vi gått igenom, roliga kurser, träningar och tävlingar vi varit med på och vardagsmys i soffan och underbara skogspromenader och alla fantastiska stunder vi haft ihop i träningen. Men sen tänkte jag ett steg till och började fundera på vad ett hundköp mer leder till, alla kontakter som sprider sig som ringar på vattnet, och jag insåg att det finns många människor som jag inte hade kännt om jag inte hade haft Flynn!

Hundköp, hundägande och framför allt hundträning är verkligen aldrig en enmansshow, det finns alltid personer runt omkring en som är delaktiga i träning, framgång och utveckling eller bara i en rolig och givande vardag och samvaro. Några som jag inte kände innan Flynn kom in i mitt liv är tex hans underbara uppfödare Susanne, snäll, klok, stöttande och alltid intresserad av vad jag & Flynn hittat på, en klippa! Jag hade utan Flynn knappast lärt känna Marie heller, en grymt duktig, ödmjuk och rolig sjukgymnast som jag haft mycket utbyte och glädje av att diskutera både rehab och fysträning för att toppa tävlingsformen med. Innan Flynn hade jag inte heller gått vallhundskurs för Jo Agnar som utan tvivel varit en av de bästa instruktörer alla kategorier jag träffat på och vars tankar om struktur i träningen varit perfekta för oss att utgå ifrån. Träningen och tävlandet med Flynn i olika grenar har också gett många nya kontakter och trevliga möten.

Så när man köper sig en ny hund, är det faktiskt inte bara hunden som kommer in i ens liv. Nya kontakter sprider sig som ringarna på vattnet, människor du kanske aldrig hade träffat om inte just denna hund kommit in i ditt liv! Det tycker jag är en spännande tanke!

Idag har hundarna vilodag. Ska man prestera på topp, kan man inte bara lägga tid på träning, man måste planera in vila också. Vilodagar ger hundarna en chans till återhämtning och nedvarvning oavsett om de gått hårt fysiskt eller är "trötta i huvudet" efter utmanande träning -eller bägge delarna. Bara för att en hund orkar och "vill" träna är det inte säkert att det är det optimala valet att köra hårt hela tiden, vilodagar och lugnare perioder behövs både för deras fysik och för att hålla motivationen på topp. Även en hund kan bli övetränad och det är bättre att mota Olle i grind... Överträningssymtom uppträder när återhämtningstiden är för kort i förhållande till träningsmängden och träningsintensiteten, eller om träningen är för ensidig, hunden har sömnbrist, är felaktigt utfodrad eller har för hög stresspåverkan. Symtom på överträning kan vara minskad prestationsförmåga, ökad trötthet, rastlöshet, eller tvärt om att hunden känns seg och nedstämd och ovillig att arbeta. Vilopulsen kan vara förhöjd, återhämtningsförmågan sänks och hunden kan bli mer infektionskänslig.

Många förebygger risken med överträning genom att dels periodisera träningsmängden över året (jag har skrivit en del om det i mina artiklar om fysträning av hund som du hittar på min hemsida http://www.3vallare.se/text_108820.html ) men också genom att lägga in en total vilodag per vecka. På vilodagarna gör mina hundar ingenting. De går ut och pinkar och nosar runt lite på tomten en kort stund, eller så får de gå på korta, långsamma och mycket lugna rastningspromenader (i koppel) -inga långpromenader! De kan få massage eller återhämtningsprogram på vibben ibland men allra mest ligger de bara och sover. Någon gång får de ett märgben att tugga på men roligare och mer innehållsrika än så blir inte dessa dagar. Vilodagen är till för just vila och de har inga problem alls att ställa om till en mycket långsam och innehållslös dag när i veckan den än infaller.

Så, igår gick hundarna riktigt hårt på träningen, de såg verkligen ut som de arbetsnarkomaner deras ras är känd för att vara!  Idag ligger det däremot fyra latmaskar utspridda i huset och slappar och lyfter i princip inte på huvudena förrän matskålarna tas fram (sen somnar man om igen). Den bilden av border collies är inte lika vitt spridd, men en bra BC ska kunna koppla av mellan arbetsinsatserna, annars blir det inte bra i längden hur mycket "arbetsmaskiner" de än må vara! Ingen kan köra på 100% hela tiden.

Så idag laddar vi batterierna. I morgon är det fårjobb och träning igen, då kommer killarna att se helt annorlunda ut än de gör idag :-)

Minus att det är ljust på tok för få timmar (och att solen visar sig för sällan på de timmarna den borde varit framme), så är jag sjukt glad åt att det fortfarande går så bra att träna utomhus trots att vi snart är i slutet av november! Det är mjukt och fint i markerna och även om hundarna blir skitiga så är det så mycket bättre för dem än att springa på hårdfrusen, knöglig mark. Nu när det är långt till nästa tävlingsässong så är det den perfekta tiden på året att experimentera, testa gränser och hitta på galna saker för att ge hundarna mer erfarenheter -och bara ha jäkligt kul ihop helt enkelt!

Jag har sån tur att när jag är hos Anneli så kan vi nu utnyttja den gigantiska kohagen nere vid vattnet till att träna i. Det innebär att hundarna får jobba med att dela av en grupp från storflocken, ta ut dessa och flytta dem bort till kohagen och sen kan vi laborera med en massa roliga utmaningar för där finns både utrymme, variationsrik och utmanande terräng och många klurigheter!

Idag hittade jag på svåra hämt (leta upp grindhål i utgången, att fåren blir dolda av det höga sjögräset efter halva utgången etc) och långa (150 respektive 200m) fråndrivningar. Jag körde både Flynn och Race och hade helt enkelt skitkul med bägge två, det är en sån lyx att ha fina hundar att träna, finfina marker & djur att få träna dem på och härliga vänner att göra det ihop med (och lyxen att kunna få lunch & kaffe efteråt, jag är sååå bortskämd när jag är på Mörkö).

Flynn kommer smygande.

Race vilar efter ett hårt pass :-)

Jag hoppas verkligen det här vädret / temperaturen håller i sig ett bra tag än för just nu känns det som vi utvecklas med stormsteg och som om ingen galen idé är för svår för Flynn att genomföra. Så här ska träning verkligen vara & kännas -extremt varierande, utmanande, klurig och helt enkelt skitkul!

I en av de grupperna jag är med i på Facebook, länkades det till en norsk artikel där det framställdes att fler hanhundar än tikar blir problemhundar, samt att den belyste en del skillnader mellan hanar och tikar. 

En del av de skillnader som togs upp kände jag väl till, så som att tikar är lättare att sälja (åtminstone märker man det tydligt på border collie att tikvalpar går åt fortare än hanar i kullarna, något som egentligen är skumt då flertalet vallhundsförare samtidigt säger sig föredra hanhundar, se en artikel om det här: http://www.svak.se/?page_id=1402 ), att tikvalpar fortare blev rumsrena (och att de som vuxna var mindre benägna att skvätta inomhus) var ju inte heller något nytt. Däremot hade jag inte sett statistik på att fler tikar än hanar utvecklar separationsångest, och att de lättare utvecklar rädslor som tex skotträdsla, rädsla för höga ljud och fyrverkerier. Hanhundar har å sin sida lättare för att utveckla aggressioner av typen hanhundsaggressivitet och resursförsvar (mat, föremål). Det blir fler barn bitna av hanhundar än av tikar.

Det jag tyckte var konstigast var att tikarna skulle vara mycket mera lydiga (jag undrar om det menas att de oavsett situation generellt är mer lydiga än hanar, eller om hanhundar i flera situationer är svårare att nå fram till än tikar -tänker mig vid hundmöten, löptikar etc. Men skulle det skilja i tex jaktsituationer? Det vore intressant att veta.) och ffa mer "hängivna"? Att man inte skulle ha samma tighta relation med en hane som med en tik? Och sen kom det skummaste för mig -att tikar skulle lära sig fortare kan jag hålla med om (eller: de mognar fortare upplever jag det som, en ung tik är fortare mogen för träning än en ung hane, jag har aldrig reflekterat om det skulle skilja mellan könen senare när hundarna är vuxna, då har jag mer tänkt att det skiljer mellan individer i hur fort de lär sig nya saker), men här hävdades det att tikar skulle prestera bättre än hanhundar på lydnadsprov? Jag har absolut ingen statistik på detta, men tänker att om tikar påverkas mer av ljud, har lättare att bygga rädslor och kan ha problem med hormonpåverkan -hur kan de då prestera bättre än hanar på tävlingar? Gör de det? Här vore jätteroligt att både få statistik (vad menas med att prestera bättre; är det fler tikar som tävlar på mästerskap eller är det tikar som oftast får högst poäng eller vad?) och att få synpunkter från er som tävlar -håller ni med? Är det skillnad mellan hanar och tikar och är tikarna bättre lämpade som tävlingshundar?

Hela artikeln hittar ni här: http://www.dyrebar.no/artikkel/hannhunder-og-tisper-hva-er-forskjellene-20300115

Igår hade SLKK bjudit in etologen Ingrid Tapper att föreläsa om hundens ursprung, flockstruktur, valputveckling etc. Ingrid Tapper är väl för gemene man mest känd som hundboksförfattare med en lång rad av utgivna böcker genom åren, men är, som hon själv presenterade sig, ingen tävlingsmänniska. Jag tyckte också att föreläsningen var mest givande när den handlade om ren forskning, medan pratiska träningstips och inlärningsteori kanske man hellre kan överlåta åt de som är experter inom de områdena. (En egen reflektion, nog är det konstigt hur ofta det blir uppdelat i hundvärlden mellan etologer som -förutom några lysande undantag som tex Kenth Svartberg- nästan aldrig är "praktiker" å ena sidan, och tävlingsförare/hundtränare som å sin sida väldigt sällan har någon högre utbildning inom etologi?)

Ingrid Tapper började föreläsningen med att diskutera frågan huruvida vargen är hundens anfader eller ej. Här tvistar de lärde om ifall hunden härstammar från argen eller från en gemensam anfader. Klart är att den gråvarg vi oftast tänker på när vi säger "varg", den är inte vår hunds ursprung, utan i så fall rör det sig troligare om en numera utdöd vargras. Vidare nämnde hon några av de skillnader som finns mellan varg och hund samt pratade om möjligheten att lära sig mer om hundens flockstruktur och levnadssätt via nutida vildhundar (dingos, pariahundar etc). Flockstrukturen anses vara mycket lika mellan hund och varg; en familj uppbyggd kring det reproducerande paret (de som ofta lite olyckligt kallas alfadjur -olyckligt för att det får oss att tänka i en strikt linjär hierarki vilket är felaktigt) , deras valpar och de djur från tidigare kullar som valt att stanna kvar i flocken och som då ingår i hjälparsystemet (bidrar med mat, skydd och att ta hand om valparna). Några myter kring flockstruktur och flockliv togs också upp och Ingrid påpekade att alfadjuren har inte slagit sig till sin position (flocken bygger inte på en dominanshierarki utan på roller), det är inte heller så att alla individer i en flock strävar efter att få högre rang (vill de det, flyttar de hemifrån) och sen påpekades det också att valpar har lov att försvara sin mat mot äldre. (Tips: en mycket bra genomgång och avlivning av diverse myter finns i den mycket sympatiska boken "Hundars och vargars beteende" av Freddy Worm Christiansen, en bok som alla som håller hundkurser borde ha läst)

Vidare pratade Ingrid om den "läraktiga, samarbetande hunden" och tryckte på att hunden som art har en unik förmåga att läsa av och förstå oss människor. Hunden är tex det enda djur som lätt lär sig att förstå när vi pekar i en viss riktning -eller följer vår blick i en viss riktning. De är inställda på att vara samarbetsvilliga och de anpassar sig lätt. Däremot saknas förmågan att planera, reflektera och de är "skitdåliga på konsekvensanalyser", dvs de kan inte "jävlas" och de kan inte känna skuld (skrämmande att man år 2012 fortfarande behöver påpeka att hundar inte jävlas).

Sedan togs en del av hundens språkutveckling upp, vad som är medfött och vad som kräver inlärning och finslipning ihop med andra artfränder. Efter det gled föreläsningen över på valputveckling och här kan man sumera det hela med att det är viktigt att få lära sig mycket redan som väldigt liten! Vikten av att tänka på berikning i först valplådan, sedan valphagen och i den miljön som valparna vistas i under sin tid hos uppfödaren diskuterades mycket. (Sådant får alltid mig att bli sugen på att ta en valpkull för jag kommer på så galet mycket roliga saker de skulle kunna få undersöka och prova på :-)) Här pratar vi inte egentlig träning men att valpen i egen takt och efter eget intresse ska ha en så variationsrik miljö som möjligt att undersöka och dra lärdomar ifrån.

Sedan handlade det om jaktbeteenden hos hundar, de olikajaktsekvenserna (från inledande orienterande till avslutande avlivandet av bytet) och vilka hundraser eller grupper som genom vår avel specialiserats på olika delar av jaktsekvenserna. Efter det handlade det en del om lek och vänskap och här tryckte Ingrid på att hundar är familjedjur, leker som vuxen gör de allra flesta mest inom familjen och behovet eller viljan av att träffa andra artfränder utanför familjen eller nära bekanta avtar med åren hos de flesta hundar. Omplaceringar diskuterades också och Ingrid menade att det aldrig tidigare varit så mycket hundar i omlopp som nu, "hundar har blivit vandringspokaler".

Efter det gick föreläsningen vidare till att handla om rädslor och aggressioner. Olika typer av rädslor listades (festligt nog upptäckte jag att det var inte bara vår gamle terv Dacke som varit rädd för doften av grillat lammkött, det kände flera andra igen. Håll med om att det är en synnerligen konstig rädsla för ett hunddjur!) och så även olika typer av aggressioner (dominasaggression, Rage, territoriell aggression -revirförsvar-, aggression riktad mot andra hundar, rädslor, äganderätt -resursförsvar, bytesaggression, syskonrivalitet etc). Det avrundades med en formel som jag tycker var en ganska smart förklaringsmodell: G + E + R = H . Gener + Erfarenhet + Retningar = Handling.

En trevlig kväll även om det kanske inte direkt var något nytt. Roligt att folk kom i gång och ställde frågor och diskuterade även om det ledde till att en del bitar pga tidsbrist fick hoppas över (tyvärr hanns ingenting med om MH och andra mentaltester/beskrivningar).

Den här veckan har jag trotsat novemberkänslan och tränat inte mindre än fem olika grenar med hundarna. Måndagen var vigd åt att hålla kurs (elitsatsning i lydnad) och då fick de egna hundarna vila, men sen har det rullat på bra för att vara den här tiden på året!

Tisdagen drog jag till Södertälje och la spår till Fonzie & Flynn, medan de låg till sig åkte jag till brukshundklubben och tränade ett pass lydnad med Flynn (fritt följ, sändande till rutan, hopp-apport, sättande under gång och lite småfix), tillbaka och gick spåren och sen sammanstrålade jag med Ullis på klubben. Arvo och Flynn fick träna lydnad. Jag lät Ullis agera tävlingsledare och fokuserade på fria följet med Flynn och så fick han dessutom chans att öva både sitt i grupp och platsliggning med nya främmande hundar. Bra! Fonzie fick ett pass han med, körde rallylydnad och fokuserade ffa på hans svåra vändningar (snurrarna bort från mig) samt proofing på sändandet till konen som jag ställde upp en halvmeter ifrån det mycket inbjudande hopphindret. Svårt men inte omöjligt! Även gamle Arvid fick komma ut och köra lite lydnad -fritt följ, läggande under gång, inkallning, apportering, budföring mellan mig & Ullis mm. Han blir så glad för så lite!

Onsdagen vallade jag med Flynn & Race hos Britta. Race körde jag korta hämt och cirkelträning (fast med mig på långt avstånd) och la krutet ffa på att han skulle växla mellan långa och korta flanker och kunna göra dem mjuka, långsamma eller snabba & tighta, dvs verkligen lyssna på nyanserna. Flynn hade jag som plan att han bara skulle få jobba utan kommandon och först fick han bara balansera en massa till mig där jag utnyttjade mycket av det drag som skapades (halva flocken stod i fålla en bit bort) och han jobbade så bra, rörlig och rätt placerad, jag kunde traska runt hur som helst. Han fick även fösa och fråndriva lite utan kommandon.

Torsdagen drog jag till SLKK direkt på morgonen och hade en grymt bra träning med Fonzie (rally) och även bra pass med Flynn (lydnad).

Fredagen drog Krille och Race till Norge för att tävla på Nordic Nursery. Själv åkte jag till Anneli för att valla ihop med henne, Kicki & Carina. Shit så kul träning det blev! Tog ut en grupp får till ett helt nytt ställe, en gigantisk stor hage som korna går i på somrarna och där terrängen är allt ifrån strandbete till stora dungar av ekskog och allt fint kuperat och roligt. Flynn fick jobba med långa fråndrivningar och hämt och sen arrangerade mina snälla träningskompisar så jag kunde öva dubbelhämt där det första hämtet hade svårigheten att terrängen drog in hunden så den nästan skar (och Flynn slog ut helt rätt efter den dungen) och sen var andra hämtet lagt så hunden måste gå ut första biten helt utan att se djuren. Å, så duktig Flynn var! Den hunden måste vara specialdesignad för mig, vi förstår varandra så bra! Kan inte vara mer nöjd än jag var efter den dagens träning!

Flynn spanar efter fåren.  

Annelis nya lille bagge, en dorper!

Idag har jag filat lite på fjärr & vittring samt påbörjat dirrigering med Flynn och Fonzie har jobbat på lite smådetaljer i rallyn. Sen drog vi till Åker där snälla Petra hade lagt viltspår till Flynn. Spåret var ungefär som ett spår i anlagsklassen i ålder & längd och svårighet och Flynn löste det superfint! Blev lite sugen på att kanske låta honom starta på viltspår någon gång för skojs skull.

Flynn har hittat sin första klöv :-) 

Jaha, jag kan redan nu konstatera att mitt tidigare inlägg om planer 2013 för Fonzie kommer att behöva revideras... Det visade sig nämligen att SM i rallylydnad (i Skåne) kommer att gå samma helg som min vallhundsklubb kommer vara en av arrangörerna för får-SM 2013 -på Mörkö. Jag är med i arbetsgruppen kring får-SM så om inte ett litet under sker och rallyn flyttas är det bara att konstatera redan nu att vi inte kommer kunna starta. Hm. Får fundera och sätta upp lite andra mål kanske, han ska ta sista titeln, RLD M, så klart men jag känner att jag hade behövt ha något mer att satsa på... Får ta en funderare. Kan ingen snabbt införa regionsmästerskap eller så!? Tror inte ens det finns något KM i den här sporten på Södertälje BK som jag tillhör. Hm, kanske man ska väcka den tanken?

Hur som helst, idag har jag varit och rekogniserat fältet som får-SM planeras hållas på, ihop med ett gäng ur SM-gruppen. Helt otroligt fina marker, över 1 km långt och 4-500 m brett fält som det går att göra mycket roligt på!

Idag var det strålande sol och några minusgrader, då är till och med november trevligt!

Så här ser en del av marken ut.

Efter att vi stegat och mätt och planerat och kollat så åkte jag och Kicki hem till Anneli, fikade och vallade. Jag fick se Kickis valp och Annelis nya hund (nu döpt till Nic) träna i 25:an och bägge såg fina ut! Flynn & Race valde jag att köra varsitt pass med inne i fårhuset istället, det är inte så ofta vi kommer år att jobba inne med mycket får, bra övningar för hundarna att pressa sig mellan djuren och väggarna för att ta loss dem och att trycka upp och pressa ihop flocken i ena änden av fårhuset. Bägge skötte sig fint.

I övrigt tycker jag att november är en seg månad, jag blir så otroligt trött av mörkret och vill helst bara sova hela tiden just nu känns det som. Brukar faktiskt vara lite lättare när snön kommer och det blir lite ljusare igen.

Jag håller precis på att undersöka möjligheterna att under vintern hyra in mig i en tom fd affärslokal som ligger i centrala Strängnäs (du kan parkera bilen rakt utanför). Lokalen är ca 400 kvm och har toa och kök  och tillräckligt stora öppna ytor för att man ska kunna träna lydnad, rallylydnad, shejpingkurs, fördjupning inom klickerträning i olika teman, valpkurs etc. Så, nu är jag nyfiken på om DU har lust att träna inomhus i Strängnäs under vintern!? Tag i så fall kontakt med mig på 3vallare@gmail.com och berätta vilken kurs DU skulle tycka var intressant att få fördjupa sig i under vintern!

Eller är du redan igång och tävlar i lydnad eller rallylydnad och vill ha nya träningskompisar? Jag kollar även hur man ska kunna arrangera träningsgrupper som träffas ett par timmar någon kväll i veckan.

Låter det intressant? Hör av dig!