Inspirerad av en fråga om just detta -vad folk gör av sina gamla (=tagna av tidigare hundar än de man nu har i huset) prisrosetter & pokaler, kommer nu ett blogginlägg i den myyycket viktiga frågan!   

Rosetter samlar ju bara damm!

Ja, det gör dem. Lösningen för många är väl att lägga rosetterna i någon kartong istället om man vill ha kvar dem. Där ligger numera alla de tidigare hundarnas rosetter, ffa Loppans utställningsrosetter, som jag visserligen inte vill ha uppsatta men som jag inte riktigt kan med att kasta ändå. Även om de är fula så är det ju små (eller nåja, utställning är väl den enda sporten där priserna är mkt större än prestationen vågar jag påstå!) minnen av att vi var där, Loppan & jag, och jag är sentimental av mig...  (Jag är också en sån som gråter till sentimentala filmer, som spar på snälla tack-kort från nöjda elever och som blir rörd för verkligen ingenting, hopplöst soft! ) Jag vet att jag för många år sedan var inne på att samla alla rosetterna tätt, tätt ihop innanför glas & ram, men det föll på både orken att göra det och tveksamheten om jag skulle gilla en "rosett-tavla" men jag har hört om någon som haft det så, blir onekligen lättstädat i allafall!

En smartare lösning är självklart att fotografera prissamlingen för att på så sätt kunna göra sig av med priserna men ändå kunna behålla fotot som minne. Jag har ibland fotat "årets priser" för skojs skull (som illustration när man sumerat ett tävlingsår i en blogg tex) eller som med Loppan -fotat hennes prissamling när hon blev pensionär.

Liten Loppa!  

Numera är det bara de levande hundarnas rosetter som sitter uppe, alla föregångarnas är nedplockade i en låda. Eller inte riktigt -Tweeds lydnadsrosetter sitter fortfarande uppe, intill hans championattavla, men Tweed är ju aldrig riktigt borta, han bor ju i mitt hjärta.   Hans agilityrosetter har jag lagt undan däremot. Kändes rätt med den fördelningen, championatet i lydnad var det sista vi gjorde ihop på tävlingsbanan, rosetten får vara kvar därför.

Kanske slänger jag alla rosetterna en vacker dag men än så länge får de nya som vi tar sitta uppe (iallafall ett tag) och de gamla får ligga kvar i sin låda i garderoben.

Prisskåp, framme en stund, slänga eller vad?

Pokaler då? Tja, jag är nu så gammal att jag vågar erkänna att jag tycker det är KUL med priser! Åtminstone precis när jag får dem! Även om jag kanske idag hellre väljer ett BRA sponsorpris (för handen på hjärtat -en del av den typen av priser man kan se på prisborden är minst lika onödiga, fula & skrymmande som pokaler & rosetter!) före en pokal, så gillar jag dem. Mer än rosetter. Så, de har fått bo kvar hos mig! I ett prisskåp. Jag kan inte påstå att jag dammar dem eller att jag direkt tittar på det skåpet så ofta, men ibland när jag får syn på det kan blicken fastna på ett visst pris och så kan jag minnas den tävlingen & den hunden och le lite för mig själv. En kort vandring längs minnets stig!

Det finns ju onekligen en stor variation i hur påkostade priserna varit under åren. När jag spånade på att skrva den här bloggen insåg jag att några "fulaste av de fula" nog förtjänade att förevigas! Håll till godo:

                        Alltså, vem kom på idén att "Vi ger ut en äggkopp!" för det tror jag egentligen att detta är!

  Man kan också fråga sig om nu kostar på att ge ut en hyfsat stor buckla... ser man inte till att ingraveringen blir liiite snyggare än detta!? Rekordfult :-)

                                         Man kan också ta snikvarianten o skriva med tusch! :-)

  Det här är nog det fulaste dock, inte ens de som älskar schäfrar kan väl gilla utseendet på den här hunden!? Rätt grotesk :-)

Två små priser som jag tycker är kul att ha kvar, är från min & första hunden (cavalieren Baloos) första lydnadstävling. Han vann sin klass & kom trea i cupen.

                                                  
                          1988! Tiden går fort!

Men... gillar man priser, ska man ha turen att råka tävla på rätt klubb! ;-) Det illustreras av tre priser för samma prestation (1:a pris o seger i lydandsklass I , alla på debuten) med tre olika hundar:

Från vänster: Baloos pris 1988, Flynns pris 2011 och Tweeds pris 2002. Fast jag har vunnit en gång & bara fått en pytteliten sponsormatskål i plast också så man ska inte klaga kanske :-)

Men i vallningen finns väl inga priser!?

Tja, det var ett tag sedan jag såg att det gavs ut 1:a pris diplom på någon tävling (det fick man förr), och mest är det nog sponsorpriser, men ibland -tex vid gk vallh pr- poppar det upp medaljer! Det verkar som om det är mer rumsrent i vallhundskretsar att ge ut medaljer än pokaler eller gud förbjude rosetter.

Lite mitt emellan...

Något jag faktiskt gillar, är när jag fått en klubb-mugg! Då har man både ett pris som minne av tävlingen och något användbart! (Jag minns däremot aldrig var/när/med vilken hund jag vann sånt som kupévärmare, verktygssatser, underlägg, hundprylar etc även om det kan vara bra prylar). Jag har inte någon dobermann längre, men jag dricker mkt ofta kaffe ur min dobermannmugg! Eller ur muggen med fåren från en av Tweeds tävlingar.

                                I köksskåpet, inte i prisskåpet. Men oftast vid datorn, odiskade haha!

Tips för den som INTE vill spara sina priser!

Om du tvärt emot mig tycker att pokalerna bara tar plats, så släng dem inte! Pilla bort plaketten på dem och skänk dem till närmsta lokala kenelklubb eller brukshundklubb eller kanske rasklubb! De kan återanvändas med eller utan ny plakett och vara till glädje för någon annan, kanske på en klubbtävling, kanske på en inoff utställning i klassen "barn med hund" eller bara som pris vid någon kursavslutning! Är man mer ambitiös, kan man skänka dem som ett eget HP (hederspris) och själv få bestämma på vilken tävling det ska gå att erövra priset.

När jag var 12 år och fick min första hund, blev jag överlycklig över de små priser vi lyckades vinna. Du kan göra någon annan liten unge lika glad om du skänker dina priser till en klubb istället för att kasta dem!

Japp, det var allt för denna gång om detta i-lands problem!

Ha det gott där ute med eller utan prisskåp & rosetter! :-)

 

Eva marie

4 november 2011 13:15

Alla dessa priser :) en id'e m rosetter är att ge dem till dagis. Har inte gjort det, eftersom jag än så länge är för sentimental ;)

http://Propiraya.se

 

Anna

4 november 2011 15:44

Å det var en bra idé! Just rosetterna har jag aldrig tänkt att man kan "återanvända" men att skänka dem till dagis låter ju skitbra! Smart!

http://www.3vallare.se

 

C.J.

4 november 2011 16:43

Vi har ju inga pokaler att skylta med än, men när vi får det så kommer de säkert att sparas för evigt. Jag är också sentimental när det gäller sånt.

http://mightytigress.blogspot.com

 

Ninni

5 november 2011 08:57

Jösses vad priser! Fast du verkar ju ha hållit på en halv evighet också ;) (och visst har du rätt ang utställningrosetter...)

Jag har inte allt för många rosetter osv än så länge. 4 rosetter från tiden med hästtävlingar och en plakett samt 6 utställningsrosetter. Ena utställningsrosetten känns inte som min, så den ligger i garderoben (uppfödargrupprosett trots att jag inte är uppfödare, men uppfödaren till vår grupp var inte med på tävlingen). Har dock två rosetter som jag känner att jag alltid vill ha på väggen. Det ena är unga hundens kapplöpningsrosett (trots att den är ful och hon kom sist :D) och det andra är en rosett från när tanten blev BIR-veteran på en av årets största rasklubbsutställningar. Men ja.. Jag hoppas ju kunna komplettera med lite lydnadsrosetter och annat i framtiden ;)

http://salukitrix.wordpress.com

 

Malin, Arwen, Eowyn & Bilbo

9 november 2011 07:50

Jag brukar återskänka rosetter direkt på plats. Nuförtiden står det i stort sett aldrig datum osv, så det innebär att klubbarna kan använda rosetten på en annan tävling istället. Bättre än att jag ska slänga den i soptunnan. Sparar bara cert, championat och mästerskapsrosetter numer. Pokaler sparar jag i ett skåp. Rensar ibland när det blir för trångt. Brukar då skänka pokalerna till min klubb så de kan delas ut på cuper etc. Kan annars tänka mig att dagis är ett bra alternativ, barn brukar älska pokaler! :o)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har nu i fem dagar väntat på svar från Bloggplatsens "support" på frågan Går det att exportera en bloggplatsen-blogg till Wordpress och hur gör man i så fall. De har ännu inte svarat, varför jag chansar och slänger ut detta i bloggen så kanske nå...

Något som kanske känns busenkelt för oss som varit med ett tag i leken, men som inte alls är så självklart om man är nybörjare är -var hittar man vilka tävlingar som finns och hur anmäler man sig till dem? Så idag tänkte jag tipsa lite om det efterso...

Min egen firma har hetat Mälardalens Hundcenter, men allt sedan jag sålde butiken och la ner hundsimmet, har jag känt att jag velat byta firmanamn. Nu har jag gjort slag i saken och firman heter istället 3vallare, precis som min hemsida har gjort i m...

Vad gjorde man innan det fanns smarta telefoner!? (Pratade mer i dem kanske?) Här kommer tips på några appar som jag gillar, med hundanknytning så klart! De jag tipsar om är för iPhone men de flesta finns säkerligen även för android. Först ut en...

Jag håller på och ska byta utseende totalt på min hemsida www.3vallare.se men har tyvärr i den processen lyckats radera den gamla sidan (och det gamla abonemanget) innan den nya är igång... Så just nu finns ingen hemsida att beskåda, väntar på att få...