Tiden går så läskigt fort ibland! Idag fyller Flynn två år och jag tycker att det var alldeles nyss som han var en liten skrutt som fick plats i mitt knä... det gör han inte riktigt längre, även om han gärna försöker :-) Samtidigt känns det som jag haft honom länge, för vi känner varandra så bra och då tycks det som att han alltid funnits här på Södertorpet.

Samtidigt som jag får lite ångest över att tiden går så fort, ser jag fram emot när våren kommer. Jag har massor av saker jag vill göra nästa år och inte minst ser jag fram emot att fortsätta utvecklas ihop med Flynn inom vallningen & lydnaden och att fortsätta att ha en massa kul ihop i vardagen. När man skriver blogg eller på Facebook blir det lätt att man fokuserar på träningen. Vad som kanske inte alltid kommer fram är allt larv och nonsens, alla lekar och bus och gosande som faktiskt är en större del av vardagen än träningen. Jag har tex en massa tramsiga smeknamn på honom och självklart har Flynn som alla mina hundar ett antal egna ramsor & sånger :-) Vi gosar vääääldigt mycket ihop och jag tänker ofta att det är i soffan, inte på träningsplanen, som vi lagt viktigaste grunden för våra tävlingar. "Vi sitter en stund på kvällen i soffan, bara jag & Flynn, och berättar hur mycket vi tycker om varandra" sa jag till Flynns uppfödare för ett tag sedan, "Det är där vi gör upp alla våra planer, sen behöver vi bara gå ut och köra!"

Lite så tror jag nog att det är, klok träning är viktigt, men utan en bra relation blir det likt förbaskat inte så lyckat! :-)

Finaste mamma Jill med Flynn & hans syskon! (Visst är Flynn grymt lik sin mamma!?)