Igår eftermiddag var vi och tävlade vallning i Öllösa, Stjärnhov, hemma på Viktorias gård. Race & husse hade startnr 3 och vad vi hunnit se innan dess var att det var drag åt ena hållet i framdrivningen men att fåren i övrigt var styrbara & trevliga om än bitvis lite svårdelade. Krille skickade ut Race till höger (tror majoriteten gjorde det eftersom draget låg åt det hållet) och så här gick rundan: Utgång: 18p, stannar kort, upptag = 8p snett, framdrivning = 2p av linjen (draget, Race skulle behövt släppa riktigt i flanken, slå ut & tryckt till dem men det är svårt för en orutinerad unghund!) så hämtet = 28p. Fösningen jobbad Race finfint: 17p tappade på lite av linjen efter grinden. Drivningen skötte han kalasbra = 10p. Delningen har Race precis börjat lära sig, det gick fint = 9p. Fålla in blev lite knixande men där jobbade Race fint och verkligen hjälpte till = 8p. Summa = 72p och ett 2:a pris i IK I! Jätteroligt! Race hade finfin attityd i allt och Krille var verkligen mkt nöjd med hur det kändes att köra honom, fint samarbete!

Jag och Flynn hade startnummer 5. Tvärt emot de andra som gått valde jag att skicka vänster då jag tyckte terrängen på höger sida kunde inbjuda hunden att dra sig innåt. På vänster tänkte jag att Flynn då skulle kunna känna draget, slå över och ändå få ett bra hämt. Utgången var fin = 19p, upptaget = 9p sen blev ändå draget för svårt och jag fick samma trassel som Krille & Race hade haft så framdrivningen var vi av linjen och hade bara 3p kvar! Summa hämt = 31p. Fösningen kändes Flynn riktigt härlig i, jag tog ett par otaktiska beslut och vi fick 16p. Drivningen var grymt bra, jag kunde bara gå och Flynn jobbade på och justerade själv tempo & bromsade upp djuren = 10p. Sen slet jag som ett djur med att dela men idag ville det sig inte och tiden gick ut.   Så med både delning & fålla borta hamnade vi på mkt blygsamma 57p. Men jag är grymt nöjd med Flynns utgång, upptag, och hela attityden i hans arbete. Nu har vi två starter till i juli, sen ska vi ha tävlingsuppehåll för att sedan tävla igen tidigast i september. Det blir nog två tävlingar på hösten och sen ska vi ta tävlingspaus, summera vad vi lärt oss under den första sässongen och träna vidare inför nästa år.

Fog & Fonzie hjälpte till och jobbade på tävlingen, Krille & Fog var med & ställde ut och jag & Fonz hjälpte till och tog av flockarna efteråt.

Ja, är man lat med att blogga, får det bli allt på en gång när man väl uppdaterar!

Förr-förra helgen var jag på instruktörsträff med Canisgänget i Vårgårda. Samåkte med Camilla & hennes härliga Blixten och han och Flynn blev direkt bra kompisar. Väldigt kul att träffa folk jag inte sett på ett par år samt alla nya bekantskaper! Trevligt gäng var det och det blev väldigt mkt skratt under helgen.

Mina mer blogg-ambitiösa kollegor har skrivit rätt utförligt om träffen, så jag nöjer mig med att kort säga att vi dels diskuterade hur hundskolan kan förbättras, utbytte en massa tips & idéer om kursupplägg mm, diskuterade marknadsföring och allt mellan himmel och jord. Vi hade en del teorilektioner och vi tränade självklart med de egna hundarna en massa också. Fokus låg på bla stimuluskontroll, targeting, kvalitetssäkring av beteenden, etc. Jag passade under helgen även på att spåra med Flynn och han gick superfint. På lördagkvällen var det en mkt trevlig middag och en hel del vin :-)

Snor några bilder från träffen som Mary Tjärn Wright lyckades fånga på mig & Flynn:   Ett lite överambitiöst hopp-stå kanske :-) Har inte tränat det på länge så det var extra kul sa Flynn :-)

  Kampglad som alltid (och snart för stark för sin matte). Och så här ser min snygga ROSA träningsväst ut för de av er som undrat!

  Jag & Flynn förevisade lite snabbt hur slalominlärning kan gå till. Full fart!

Helgen efter var jag & Krille på Breviksnäs och tränade vallning med alla hundarna. Så lyxigt att träna på så bra djur! Får som är kvicka, har respekt för folk och som svarar direkt på hur hunden beter sig, det är vad man behöver för att få till bra träning!

  Fog & Krille har delat.

  Fog in action.

  Fonzie med hela träningsgruppen.

  Fonzie igen.

Vi fick lite av träningen filmat och så här såg en del av Flynns pass ut:

Jag är så nöjd med hur han utvecklas! Ser verkligen fram emot sommaren & vår fortsatta träning och kanske -tävling! :-)

Race har också tagit stora steg framåt i sin utveckling & så här såg han ut på Breviksnäs:

Till sist ett tidigare träningspass med Race från Agdala (filmat för ett par veckor sedan):

Ja, det var lite om vad som skett sen sist. Jag har också lagt ut flera nya kurser, nya KLICKERTRÄNARUTBILDNINGAR och fler läger, så kolla in www.canis.se/sormland för mer info om sommarens & höstens utbud!

Mycket har hänt sen sist! Tar en snabbuppdatering lite hipp som happ som det poppar upp i hjärnan:

VALLNING -Jag & Flynn och Krille & Race har börjat på en vallhundskurs på Agdala för Stefan Engström. Stefan har ungefär 100 ggr undrat varför vi går en grundkurs, men jag tycker att det har varit jättebra hitills: alltid nyttigt att ha någon utifrån som kan titta på både mig & hunden (särskilt när man som jag tränar helt ensam 99% av tiden...) och dessutom nyttigt att se fler unga hundar och få idéer och tankar om hur unghundsträningen kan läggas upp. En trevlig grupp förare & hundar & Stefan är defintivt en av de bättre pedagogerna bland de lokalklubbsintruktörer jag träffat på! Rekomenderas!

FÅR -Bästa Anneli har lånat ut några tackor till oss och efter att ha slitit som ett djur några dagar med att slå i stolp & laga stängsel fick jag hagen klar precis tills fåren anlände. Det är en hage jag vallat i för några år sedan, ett gravfält från järnåldern och med en runsten i och allt! Starkt kuperad hage och klurig terräng som är tungsprungen men utvecklande för hundarna! Känns kalas att kunna träna ofta nu!   En del av hagen.
  

    Den snygga runstenen i hagen! Texten lyder "Sigrid lät resa denna sten efter Sven, sin make. Han ofta seglat med dyrbar knarr till Semgallen om Domenäs." (semgallen = landet söder om Rigabukten. Knarr= vikingarnas rymliga havsgående skepp. )

 
Flynn ovan & Fog nedan illustrerar hur långa tungor hundarna får av att valla i Mervallahagen :-)

AGILITY -Flynns träning har tagit sig fint! Ikväll ska vi åka på vår första träningstävling (på Södertälje BK), det får bli en första liten check på hur bra han klarar av andra hinder än mina egna & hur vi fixar själva tävlingssituationen. Ska bli roligt! Vi är långt ifrån klara med slalomen men så här ser den ut nu:

Jag filmade även lite kombinationsträning med Flynn:

Och en film på Fonzies slalomträning!

LYDNAD -Är den mest eftersatta grenen här hemma får jag erkänna... Men vi har startat upp en tävlingsgrupp nyligen så det ska nog bli fart på det med nu framöver!

Tja, det var lite sen sist :-)

Vi har varit på vallhundskurs i tre dagar för den norske vallhundsföraren Jo Agnar Hansen. Kursen var inbokad av Fanny & Thomas men hölls på underbara Lekeberga gård som har både marker & får som är suveräna att få träna på. Det var andra gången vi gick kurs för Jo Agnar och det var precis som förra gången mkt givande.

Vad jag uppskattar mest är att träningen är väldigt genomtänkt, med tydliga steg och gradvis svårighetsökning och att man med rätt upplägg av träningen kan få en mer avslappnad hund då man redan från början tänker på att minimera fel/för hög förväntan hos hunden på att få utföra vissa saker, samt att grundtanken är att vi först tydligt visar och lär hunden vad vi vill att den ska göra innan vi (eventuellt) lägger press på den. Jo Agnar gick bla igenom system för flankeringsträning ifrån första övningarna i balans till olika steg för att få hunden bekväm med att arbeta ur balans, hämtträning i olika steg och med olika övningar för att kunna styra hunden i utgången (dra in hunden på kommando & få den att vidga & slå ut på kommando), tankar kring hur man kan dela upp träningen vid delning/singling/sortering och olika övningar för detta mm.

Flynn -på väg att bli en riktigt fin vallhund! (foto: Fanny Gott) 

Ledord i hela utbildningen av hunden är -VAR TYDLIG. Vi ska veta VAD vi ska träna på, HUR vi ska göra det, och hur vi ska kunna veta att det FUNGERAR (utvärdering). Vikten av att träna tillräckligt ofta / tillräckligt mycket återkom Jo Agnar ofta till under de tre dagarna (plågsamt att höra för mig som inte kan träna alls så ofta som jag vill & inser att jag behöver...). Att man med unghundar ofta har bättre effekt av att träna mkt intensivt i perioder och sedan låta dem vila (om det behövs för hundens skull eller om vårt övriga arbete tvingar oss till det) för att sedan åter igen ha en intensivare träningsperiod. Att träna för sällan är värre än att inte träna alls, för träning bara någon gång ibland skapar lätt stora spänningar i hunden som vi då måste arbeta med att ta bort varje gång vi tar den till fåren. Ju mer "vardagsmat" träningen blir för hunden, desto lättare att få till en avslappnad inställning till djuren och hanteringen av dem.

Detta med träningsmängdens inverkan känner jag definitivt igen. Skillnaden som var när vi hade egna får = kunde träna ofta men också att hundarna bara "var med" till djuren utan att det blev träning, kontra nu när de vips förväntar sig träning vid åsynen av får! Det får mig också att än mer tvivla på meningen med att låta hunden valla "någon gång ibland" som många gör som själva inte egentligen är intresserade av vallning men ändå tycker att hundarna "mår bra av att valla". Jag tror allt mer att det är både meningslöst & ofta bara stressande för både hunden & djuren med en sån inställning. En utbildad vuxen hund kan självklart tåla träning mera sällan utan att hetsa upp sig, men en ung hund som inte kommit så långt i utbildningen har jag svårt att tro att vallning någon gång ibland är att rekommendera, tvärt om. Träna vallning om du vet att du vill utbilda din hund, annars kan du med gott samvete låta bli & istället träna andra grenar menar jag!

Vikten av att vara lugn, tydlig och att passa på sig själv och vilka känslor jag själv har under träningspasset, togs också upp. Jag behöver vara medveten om vilka känslor träningen sätter hos mig och hur dessa påverkar min hund. Vallning sätter lätt känslorna i gungning även hos annars vana hundtränare! 

Det blev också en del prat om tävlingsstrategier, hur jag kan hitta & utnyttja de platser på banan där jag kan få fatt på min hund & lugna ner racet och hur jag kan förbereda inför olika moment.

Kort sagt, vi han gå igenom ett vitt spektra av både olika moment & olika stadier i utbildningen av en vallhund, nu är jag taggad att träna vidare utifrån de tips jag fått och jag hoppas verkligen jag har möjlighet att gå kurs för Jo Agnar igen senare i år. Detta är vallhundsträning som passar mig & Flynn perfekt!

Nu ska vi träna flitigt i vår och sedan, kära vänner, kommer vi och klår er på banorna!  

...om de inte besvärades av stora ambitioner" - Henry Wadsworth Longfellow.

Det är ett citat som jag fick av en kompis för länge sedan och som jag hade uppskrivet på en papperslapp på kontoret på min förra arbetsplats. På pricken mig! Nu blev citatet aktuellt igen på sätt och vis när jag igår var på uppföljningen på Anne Dahlin-kursen. Förra gången så fick deltagarna redogöra för sina mål med sitt tävlande, någon ville ta ett championat, någon ville sikta på SM, någon ville ta sig till VM. Beroende på hur höga ambitionerna är, kan man välja hur petig & noggrann man vill vara i träningen. Den stående repliken under denna uppföljningsdag var "Men du ska ju bara till SM, så det duger". Både på skämt men självklart lite på allvar också. Anne menade att det är skillnad att ha som mål att kvala till SM, det kan du klara utan att ha alla detaljer tipp topp om du tävlar mkt -och kanske tävlar på rätt ställen- men att det sedan är en stor skillnad mellan den kvalitén som behövs för att kvala in och för att ta sig till final. Och att det inte alls behöver vara samma ekipage som ligger i topp på kvallistorna som automatiskt är finalisterna när SM väl avgörs. Att kvala till SM har många kapacitet till, men vill man ta sig till final eller landslaget eller VM då krävs mycket mera finlir i allt.

Jag tycker hur som helst att det var ett rätt befriande uttryck detta att "jaja, du ska ju bara till SM så det duger", det blev liksom mindre allvarligt & omöjligt. En trevligare och mer avspänd attityd än att man hamnar i att man tror att ALLT måste vara helt perfekt för att det ska räcka till. Jag såg ju på NM att inte ens där är alla detaljer skitsnygga, befriande faktiskt!

Jag har själv mycket lätt att bara fokusera på det som inte är bra nog, istället för att se helheten i utförandet (när det gäller min egen träning). Jag ser 0,5-avdraget och förstorar upp det till något gigantiskt istället för att se allt det fina som gav 9,5 enkelt uttryckt. DET måste jag jobba på, att ställa om mitt fokus.

Jag minns när Tweed tävlade. Vi han bara starta 6 ggr i elitklassen innan hans sjukdom blev så svår att vi tvingades sluta. När han tog sitt championat, var alla de tre resultaten med en nolla med i protokollet. Så för ett championat behöver man inte ens genomföra alla momenten! Det kan jag behöva påminna mig själv om när jag blir för pessimistisk. Hade vi haft ett hyfsat betyg på de momenten där vi nollade, då hade han (när det begav sig) legat så pass att han kunnat vara inkvalad på SM. Större än så var inte marginalen! Det ska jag också påminna mig om, att gränsen mellan lyckat & misslyckat ofta är rätt tunn och det kan man se som något positivt!

Detta var egentligen en utvikning, men det var mkt i de banorna jag funderade under bilresan hem efter kursen. En annan sak som jag insåg var att jag behöver ha ännu tydligare målbilder för vilken aktivitetsnivå och attityd som jag vill att Flynn ska ha i varje enskilt moment. Och att det är MIN målbild, vad JAG vill ha, inte nödvändigtvis samma som andra förare har som ideal. Domare kommer i en bedömningssport göra olika värderingar & ha olika smak. Någon kan dra på ett hoppstå för att det är för högt, någon vill ha snabba skiften i fjärren, en annan vill istället ha lugn hund och drar om skiftena blir för "energiska". Någon är mer generös med vad föraren kommer undan med i form av hjälper, andra ser allt osv. Inom ramarna för reglerna gäller det att hitta ett utförande som man själv uppskattar. Här har jag nog inbillat mig att jag vetat hur jag vill att det ska se ut men inser att jag kan ha ännu tydligare bild framför mig. Jag är inte helt säker heller på att jag vill ha så hög aktivitetsnivå/mkt attityd som jag först tänkt mig. En del lydnadshundar börjar likna IPO-hundarna i att vara heta och jag vill nog ha hela ekipaget mera samlat & prydligt har jag successivt insett. Tror dessutom på en hund som Flynn att han gärna kan få vara lite coolare i början då man ser så många hundar som med åren blir hetare & hetare. Fart brukar gå att få ändå om man vill öka den så småningom.

Hur som helst, det var mkt roligt att se utvecklingen på hundarna efter 14 dagars träning. Stämningen på kursen var verkligen jättetrevlig, har sällan skrattat så mkt på en kurs men ändå kännt att det var fokuserat och bra. Jag kan helt klart tänka mig att gå med Flynn om de bokar in Anne igen längre fram.

Idag var jag hos Anneli. Vi tog ett gäng ungtackor från Nöckna och flyttade dem med transporten till fältet utanför Annelis hus. Det blev grymt bra! Ungtackorna var snabba som tusan men ärliga, inget drag (helt ny plats för dem) men ständigt i rörelse och kvicka att svara på hundarnas signaler. Ids fick valla dem i början så de skulle inse att nej, det gick inte att smita någon stans, och shit, jag GILLAR den hunden! Vill verkligen ha en valp efter Ids en dag, hoppas någon med en riktigt bra tik använder honom.

Jag tänkte att det skulle bli lite väl tufft för Flynn så lite som vi gjort i vinter, men han skötte sig fint! Lite het i början men det dröjde inte länge förrän han gick fint & fåren började lita på honom. Jag hoppas verkligen det fortsätter att vara OK underlag så vi kan träna nu framöver, vill komm aigång på riktigt nu! Jag gillar Flynns öppenhet, han är lätt att nå fram till, han lyssnar och vill förstå utan att släppa fokus på djuren. Tror han kommer att bli kalasfin men jag tror han är en hundtyp som behöver lite tid på sig att mogna, han är så väldigt vänlig & valpig hemma mot våra vuxna hundar att jag misstänker att det även i vallningen behövs lite mera tid innan han kommer kännas riktigt vuxen. Worth waiting for! som man brukar säga!

Tränade lite med Fonzie också. Fy, det är svårt! Jag fick fram små glimtar av en riktigt bra vallhund men det sitter lååååångt inne och är svårt att få till någon riktig koncentration på den hunden. Vi får se under våren/sommaren hur det blir. Hans fördel är rena flanker, bra utgångar och att han är jäkligt lydig. En hund man kan vinna i IK I med men sen känns det långt kvar till att gå bra IK II-rundor. jaja, vi får kämpa på så får vi se...

Det blev träning i fårhuset idag för Flynn, Fog & Fonzie. Idag testade jag något nytt med Flynn, istället för att dela av ett par stycken av ungtackorna så körde jag på hela gruppen. Det gav  helt nya förutsättningar -en massa får över allt, många trånga lägen och ungtackorna är så roliga -kvicka, rörliga, flyttar sig för både hundar & folk och står inte still många sekunder inte! Jag tror det blev ett av Flynns absolut bästa träningspass hitills, det var som om en massa hade fallit på plats sen senaste gången jag var i fårhuset. Nu kunde jag flytta honom en meter hit och en meter dit på andra sidan av flocken, han låg stilla och väntade medan jag skapade luckor även när fåren stimmade och for och han kom snabbt in på "that´ll do!", rakt till mig och gick fint att antingen stoppa eller skicka vidare! Så roligt!!! Jag var också mycket nöjd med hur han mognade i jobbet att tränga sig förbi den kompakta massan av får som det blev när hela flocken trängde ihop sig i den smala ingången till fållan. I slutet var han som en liten kil, tryckte sig centimeter för centimeter förbi tackorna lugnt & hövligt tills han kom på andra sidan! Cool & klok hund jag har!

Fog fick liknande träningspass. Han älskar ju närarbete men kan ju lätt få för sig att man måste trycka på så fort man har delat eller så fort det blivit lite springigt eller tight. Nu fick han öva sig på att ha mycket mjuka, hövliga flanker hela tiden och ge fåren tid & utrymme. Det tar på Fog att göra sånt jobb! Inte pressen från fåren men däremot är det mycket tröttande att inte få slarva bara liiite med flankerna! Jag gillar verkligen att träna Fog, en hund som aldrig biter, aldrig rusar, aldrig stimmar, aldrig låser sig. Men man måste vara petnoga och fokusera hårt på hans attityd & rörelser särskilt i början av träningspasset, då kan han vara som en dröm att köra sen! Men om man inte får grepp om honom, tja, då gör han allt lite för mkt & lite för fort och då är det svårt att komma ikapp själv.

Fonzie fick valla för första gången på väldigt länge. Och han skötte sig fint! Körde honom på en liten grupp och han har av sig själv fina flanker & stopp och jag insåg att jag hade glömt bort en del av Fonzies styrkor -att man kan placera honom hur man vill, var man vill. Han fick hålla upp de springiga tackorna till mig i ett hörn och det gjorde han faktiskt bra (det är bland det mest avslöjande & svåra Fonz kan ombedas att göra). Fonz problem är att han överarbetar och rör sig för långt & för mkt men nu var han iallafall inte hjälplös eller passiv och efter ett tag skötte han sig bättre. När jag gick kurs för Serge sa han att Fonzie borde ha flera timmar av sånt jobb ("ta med en bok, eller prata i telefon under tiden och låt honom bara jobba tills han tröttnar") för att se om Fonzie så småningom skulle kunna börja känna av och hitta ett smartare sätt att hålla djuren. Får väl se om vi kan komma vidare, i slutet av 2010 började han ju faktiskt kunna ta tag i djuren efter delningarna på ett bra sätt så vem vet.

Fonzie ligger för övrigt på 8:e plats på kvallistan till årets FårforCup så kanske jag låter honom starta där i höst, beror lite på hur han går & vad jag känner för att tävla fram till dess. Kunde ju vara roligt!

Anneli tog in lilla Kate i lina en stund och så här såg det ut:

 Sen har jag klippt ihop lite av det som vi filmade i helgen, här är Rookie:

och lite på Race:

Flynn fick jag så lite filmat på, så honom får ni sukta efter till en annan gång haha!

Igår hade vi lyxen att kunna träna två timmar i ridhus, det var Meril som hade bokat ridhuset bredvid sin gård & det var hennes får vi tränade på. Förra gången blev det rätt starkt drag så vi hade hälften av fåren i fålla i ena hörnet. Den här gången löste vi det med att ha med en stor pressening som vi svepte runt fållan -voila, "syns inte, finns inte" -noll drag! Får är roliga varelser!

Jag hade bara Flynn med mig & Krille hade Race & Fog. Meril tränade Race brorsa Rookie och lite med Helga, och så var Kicki med och körde sina hundar Sweep & LLL ("Ellen"), den sistnämnda har vi bara hört om på nätet så det var roligt att se att hon fanns i verkliga livet haha! Alla hundarna gick riktigt fint och vi hade mkt roligt, precis så som träning ska vara.

Flynn har fortfarande bättre utgångar (det man nu kan kalla för utgång i ett ridhus) åt vänster än åt höger, han tänker & slår bättre åt vänter men jag tror det kommer att ge sig när vi får mera yta att öva på i vår. Högersidan var mkt bättre nu än förra gången jag var i ridhuset och han var öht väldigt cool, styrbar och fokuserad. Jag jobbade mest med korta utgångar, att han skulle flankera rätt i och ur balans och nu känns det som han börjar bli tämligen säker på away & come bye oavsett om han fick fösa, jobba i cirkeln eller var jag var placerad. Jobbet att ta ut fåren ur trånga hörn som jag kört i Annelis fårhus gjorde ett han betedde sig mkt tryggt och klokt nu i de trängre situationerna även i ridhuset. Jag gillar också att han verkligen är tydlig i sina rörelser -är det framåt så vill han verkligen gå rakt framåt, det blir inget halvglidande utan han vill greppa djuren och gå. Ser lovande ut även om han är ung och det känns som han kan behöva mer tid att mogna riktigt i huvudet. Tror Flynn är en hund som kommer vara riktigt fin när han är en 3-4 år och vi ska bara ta det lugnt & låta det komma i rätt takt på vägen dit. Men jag tror nog det blir tävlingsdebut i sommar om han fortsätter att utvecklas i den här takten!   Har nog varit mera het på gröten att komma ut snabbt med de tidigare hundarna jag haft men tänkte att jag ska kanske ha lite is i magen den här gången, fast jag vet att vips är det vår och då kommer det klia i fingrarna att testa! Vi får se, mkt kan hända på kort tid med en unghund, han kan hamna i värsta slyngel- och hormonåldern också och i så fall är det inte läge för debut!

Fog gick riktigt fint, har nog inte sett honom så avspänd, lyhörd & med så bra flanker på jag vet inte när, även efter att Krille kört delningar. Är han bara petnoga och håller på detta nu tror jag de kan få en rolig sässong! För Fog har nötandet i fårhuset varit det bästa han fått göra tror jag, även om han själv säkerligen skulle velat syssla med häftigare saker.

Race var mera taggad & såg också mkt finare ut denna gång. Utmaningen med Race har varit att få honom att tåla träning som går emot hans djurkänsla -dvs att flytta honom dit husse vill när husse vill även om Race känsla för balanspunkt säger något annat. Det har inte varit helt lätt men även här har träningen i fårhuset gjort att det problemet har börjat släppa så sakterliga. Jag tror att det är en bit i hans utveckling som vi bara måste ta oss igenom och när han väl blir helt bekväm med den biten också, kommer han vara en mycket lättstyrd & lyhörd hund där man verkligen kan få till ett finlir och utnyttja hans stora djurkänsla och fina rörelser till max. Begåvad är han utan tvekan men just nu -inte helt lättränad!

Ida har det bara varit svinkallt ute och jag & hundarna har bara gått långpromenader istället för att träna. Man behöver sånna dagar också.

Efter att skaren & isen kom, går det inte att valla utomhus någonstans i våra trakter. Så, vad gör man när det kliar i fingrarna att få sätta igång unghundarna, jo man kontaktar sina snälla vänner! Meril, som har Race finfina brorsa Rookie, visade sig bo nära ett ridhus som man kunde få hyra ett par timmar så i söndags fraktade vi dit några av Merils tackor och tränade! Åtta tackor fick följa med, vi tränade på fyra åt gången och de övriga stod i en fålla i ena hörnet av ridhuset vilket skapade ett rätt kraftigt drag så unghundarna fick lite att jobba med för att hålla träningsfåren på plats. Förutom Meril & Rookie kom Monika förbi med några av sina hundar och hennes Rolle (på mammans sida släkt med min Arvid) är så fin att se.

Flynn var rätt övertänd första passet men andra vändan kändes han superfin. Ser så mycket hos honom som jag gillar och det ska bli ett sannt nöje att utvecklas ihop med denna hund under våren och sommaren!

Flynns långa ben kommer ta honom långt här i livet :-)

Race gick grymt fint inne i ridhuset, draget och de snabba tackorna tog fram hans allra bästa sidor. Det är en hund som har löjligt lätt för att läsa får och placera sig rätt. Han såg grymt fräck ut och Krille var jättenöjd.

Stilfull och mkt fokuserad Race.

Igår var jag uppe på Nöckna hos Annelis fårbesättning och tittade till djuren och tränade hundarna innei hennes fårhus. Jag hoppas kunna köra mycket inomhusträning i trånga utrymmen nu då jag tror det kommer ge en finfin grund hos unghundarna (och för Fog: att man måste röra sig lugnt om man inte ska ha får klättrandes uppe på väggarna! Fog är en extremt snäll hund men också mycket orädd och med mycket vilja vilket gör att allt kan gå mycket fort om han inte dämpar sig och visar upp en behagligare attityd). Inne i fårhuset blir allt mycket mer avslöjande än utomhus med stora ytor, hunden påverkar djuren snabbare och dålig attityd och dåliga rörelser avslöjas brutalt tydligt. Skillnaden på bra och dåligt blir tydligt för tränaren vill jag lova!

Med Flynn & Race jobbade jag mest på deras attityd, fina flanker, att trycka upp fåren mot hörn och hålla dem där och sedan kunna släppa och ta ut dem lugnt & trevligt från hörnet. Fog fick nästan bara träna mjuka flanker men han fick också göra en del praktiskt jobb när jag skulle flytta och skilja av träningsfåren från de övriga, samt hålla borta hela flocken med lamm ifrån mig när jag utfodrade. Hungriga får trycker på bra!

Så här kan det se ut hos en del av fåren inne på Nöckna (fotat tidigare i höstas):

Och en tidigare bild på Fonzie uppe i fodergången mellan två av avdelningarna:

Ska bli så kul i vår när man kan göra mera. Ser också fram emot när lammningen drar igång hos Anneli då tänker jag försöka vara med och lära mig mera. Lite skillnad på när så många får ska lamma mot när vi själva hade våra 8-10 tackor!